Rasmus Paludan utreds för allvarligt brott

2023 03 10

Den dansk-svenske politikern utreds efter en koranbränning under påskupploppen 2022, rapporterar Expressen.

En utredning om hets mot folkgrupp, förgripelse mot tjänsteman och förolämpning har inletts drygt ett år efter händelsen.

Turkisk ilska

Rasmus Paludans koranbränningar har under 2023 återigen hamnat i fokus efter koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

Aktionen satte käppar i hjulet för Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet och landets president Recep Tayyip Erdoğan gick ut med ett krav om ett svenskt förbud mot koranbränningar.

Enligt åklagare Adrien Combier-Hogg har dock den senaste koranbränningen inte något att göra med utredningen mot Rasmus Paludan.

Skälen bakom fördröjningen är ”utredningstekniska”, framhåller han till Expressen.

– Det är en händelse som anmäldes i samband med att det skedde. Jag har med de resurser som jag haft tagit in bevisning i detta. Under en tid har vi nu varit redo att hålla förhör med honom och delge misstankar, men vi har inte kommit till skott. Och det är främst av anledningar som har att göra med polisens säkerhetsarbete, säger Adrien Combier-Hogg till tidningen.

Nekar

Rasmus Paludan nekar till samtliga brottsanklagelser.

– Jag kan säga generellt att det varit mycket prat om att Malmöpolisen vill utreda mig för hets mot folkgrupp. Jag menar att jag inte begått hets mot folkgrupp, varken vid Skånegården eller på någon annan plats. Och om man menar att jag begått hets mot folkgrupp så är det hundra poliser som begått tjänstefel när de stått och tittat på mig men inte rört ett finger, säger han till Expressen.

Fakta hets mot folkgrupp

- Hatbrott avser brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.

- Det kan även vara andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av något av följande:

• hudfärg
• nationellt eller etniskt ursprung
• trosbekännelse
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.

- Den som gör sig skyldig till hets mot folkgrupp straffas med fängelse eller med böter

Källa: Polismyndigheten

Foto: Stram Kurs

Text: Redaktionen

JUST NU: Jubel i Ryssland – av en och samma anledning

2025 10 21

Flera välkända ryska propagandister lyfter fram att Trump ändrat tonläget gentemot Ukraina efter samtalet, rapporterar finska Iltalehti med hänvisning till flera inslag i rysk stats-tv.

Trump har åter börjat återge Putins syn på kriget – något som får flera av Kremls mest välkända propagandistister att jubla.

Att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt uppgift ska ha blivit utskälld av Trump under deras möte i fredags betraktas som en stor seger i rysk tv.

– Det är anmärkningsvärt att vi kan andas ut den här veckan. Självklart är Zelenskyj den största förloraren, säger tv-ankaret Vladimir Solovjov, som länge varit en av Putins ledande propagandister.

Kommenterar slipsvalet

Solovjov uppmärksammar också USA:s försvarsminister Pete Hegseths klädval under mötet med Zelenskyj.  Hegseth bar en slips, vars färger och mönster påminde om den ryska flaggan.

– Vi vet vad Hegseth gör varje år den 23 februari och 9 maj, säger Solovjov med hänvisning till de stora ryska högtidsdagarna Fäderneslandsförsvararens dag och Segerdagen.

LÄS MER: “Jag ska bryta Zelenskyjs ben” – EU-parlamentariker hotar 

”Morot framför en åsnas näsa”

Solovjovs propagandistkollega, dumaledamoten Jevgenij Popov, uppmärksammar att Trump tycks sätta stopp för leveranser av långdistansroboten Tomahawk till Ukraina. En märkbart belåten Popov antyder att den amerikanske presidenten bara retade Zelenskyj när han hintade om att Ukraina kan få Tomahawks.

– Det är som att dingla med en morot framför en åsnas näsa, säger den ryske politikern enligt Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trumps möte med Putin på väg att kollapsa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt körkort lanseras – första gången någonsin

2025 10 21

Senast 2030 kommer digitala körkort att införas Sverige, rapporterar Transportstyrelsen.

Beslutet är en del av flera nya regler från EU:s nya körkortsdirektiv.

– Ett EU-gemensamt digitalt körkort ska införas i alla medlemsländer som ett elektroniskt intyg som kan lagras i en digital plånbok. Samtidigt ska det fortfarande gå att få ett traditionellt fysiskt körkort. I Sverige ska digitala körkort införas senast år 2030, framhåller myndigheten.

Flera nya körkortsregler

De nya EU-direktiven innebär flera ändringar. Bland annat ska den nya B1-bilen i praktiken ersätta A-traktorn. Fordonen får max väga 2 500 kilo och ha en maxhastighet på 45 km/h.

– Behörigheten gäller från 16 års ålder och är giltig fram till 21 års ålder. Länder kan ansöka om att sänka åldern till 15 år om trafiksäkerheten kan säkerställas, framhåller Transportstyrelsen.

Dessutom kommer det bli möjligt för personer som haft B-körkort i minst två år att köra tyngre fordon. Det handlar om personbilar, lastbilar och husbilar på upp till 4 250 kilo som drivs med alternativa bränslen – det vill säga drivmedel som ersätter fossila bränslen.

– Det är också möjligt att köra med släp upp till en totalvikt på 5 000 kg efter särskild utbildning eller prov. Det är upp till varje medlemsland att avgöra om krav på utbildning eller prov ska gälla, skriver Transportstyrelsen om ändringen.

LÄS MER: ”Sämsta i historien” – tung dom från Swedbank

FAKTA: EU:s nya körkortsregler

- Vissa regler är obligatoriska att införa för alla medlemsstater och vissa regler är frivilliga.

- För majoriteten av reglerna gäller en införlivandetid på 3+1 år, dvs. att medlemsstaterna ska ha införlivat de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och att de nya reglerna ska tillämpas ett år därefter. Det här innebär att merparten av reglerna börjar gälla 2029.

Läs mer om alla nya regler här: transportstyrelsen.se/kommande-korkortsregler

Källa: Transportstyrelsen

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna 

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen