Rasmus Paludan utreds för allvarligt brott

2023 03 10

Högerextremisten Rasmus Paludan misstänks för hets mot folkgrupp.

Den dansk-svenske politikern utreds efter en koranbränning under påskupploppen 2022, rapporterar Expressen.

En utredning om hets mot folkgrupp, förgripelse mot tjänsteman och förolämpning har inletts drygt ett år efter händelsen.

Turkisk ilska

Rasmus Paludans koranbränningar har under 2023 återigen hamnat i fokus efter koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm.

Aktionen satte käppar i hjulet för Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet och landets president Recep Tayyip Erdoğan gick ut med ett krav om ett svenskt förbud mot koranbränningar.

Enligt åklagare Adrien Combier-Hogg har dock den senaste koranbränningen inte något att göra med utredningen mot Rasmus Paludan.

Skälen bakom fördröjningen är ”utredningstekniska”, framhåller han till Expressen.

– Det är en händelse som anmäldes i samband med att det skedde. Jag har med de resurser som jag haft tagit in bevisning i detta. Under en tid har vi nu varit redo att hålla förhör med honom och delge misstankar, men vi har inte kommit till skott. Och det är främst av anledningar som har att göra med polisens säkerhetsarbete, säger Adrien Combier-Hogg till tidningen.

Nekar

Rasmus Paludan nekar till samtliga brottsanklagelser.

– Jag kan säga generellt att det varit mycket prat om att Malmöpolisen vill utreda mig för hets mot folkgrupp. Jag menar att jag inte begått hets mot folkgrupp, varken vid Skånegården eller på någon annan plats. Och om man menar att jag begått hets mot folkgrupp så är det hundra poliser som begått tjänstefel när de stått och tittat på mig men inte rört ett finger, säger han till Expressen.

Fakta hets mot folkgrupp

- Hatbrott avser brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.

- Det kan även vara andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av något av följande:

  • hudfärg
  • nationellt eller etniskt ursprung
  • trosbekännelse
  • sexuell läggning
  • könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.

- Den som gör sig skyldig till hets mot folkgrupp straffas med fängelse eller med böter

Källa: Polismyndigheten

Foto: Stram Kurs

Text: Redaktionen

JUST NU: Nästan alla svenskar får ny lön – här är nya siffran

2025 04 01

Förhandlingsparterna är nu överens.

Det blir en löneökning på 6,4 procent. 

Ett tvåårigt avtal står nu klart mellan fack och arbetsgivare inom industrin, vilket väntas sätta normen för miljoner anställda även för resten av arbetsmarknaden.

Industriarbetsgivarna bekräftar beskedet natten till tisdagen.

– Det avtal vi nu har träffat ligger på en hög nivå kostnadsmässigt. Svensk industri verkar på en global marknad där konkurrensen är hård. Avtalet äventyrar vår konkurrenskraft, bland annat i jämförelse med Finland och Tyskland, där löneavtalen landade på en lägre nivå. Våra företag är djupt bekymrade, men tar ansvar i en turbulent tid, säger Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna. 

Riktmärke för hela arbetsmarknaden

Årets avtalsrörelse är den mest omfattande sedan 2007 och omkring 500 nya centrala löneavtal ska tecknas.

Följden blir att nästan alla som är anställda i Sverige kommer att få ny lön, och överenskommelsen inom industrin väntas alltså sätta nivån även för resten av landets arbetare.

– Industrins avtal är riktmärke för avtalen på övriga arbetsmarknaden. När märket är satt väntar omförhandlingar av flera hundra avtal i alla andra branscher, förklarade Svenskt Näringsliv när förhandlingarna inleddes i januari.

Från och med idag

Fackföreningen Grafiska Företagen är en av aktörerna som bekräftar förändringen.

– Löneavtalen för svensk industri är klara efter tuffa slutförhandlingar. Arbetsgivarna och Facken inom industrin har enats om ett tvåårigt löneavtal med ett sammanlagt avtalsvärde på 6,4 procent. Därmed är lönemärket satt för hela arbetsmarknaden, skriver facket.

De nya avtalen löper från 1 april 2025 till och med 31 mars 2027.

"Stabilitet"

Enligt arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare innebär det tvååriga avtalet på 6,4 procent en viss nedväxling.

Man menar att en lägre löneökningsnivå hade varit bättre för den svaga konjunkturen.

– Dock ger det stabilitet att det nu finns ett lönemärke för hela arbetsmarknaden, att frågan om arbetstidsförkortning kunnat hanteras och att skogsbruken får bättre möjligheter att hantera övertidsuttag, skriver organisationen i en kommentar.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump vill kandidera mot Obama

2025 04 01

Donald Trump har öppnat för att sitta kvar som president under en tredje mandatperiod, trots att det är förbjudet enligt konstitutionen.

I en exklusiv intervju med NBC News framhöll Trump att det finns metoder för att göra det. 

– Jag skämtar inte. Men jag brukar säga till dem att vi har en lång väg att gå och att det är väldigt tidigt i administrationen, sade han till kanalen.

Nu berättar Trump vem han skulle vilja kandidera mot i ett hypotetiskt nästa val, rapporterar The Hill.

När Fox News journalist Peter Doocy frågar honom om han skulle välkomna att Demokraterna ställer upp med tidigare president Barack Obama i nästa val, svarar Trump:

– Jag skulle älska det. Det är en mycket bra fråga. Jag skulle vilja se det hända.

– Folk ber mig att kandidera igen och det säger att det finns sätt att göra det. Men jag har inte undersökt det. Jag har fortfarande nästan fyra år kvar.

Måste ändra konstitutionen

Barack Obama och Donald Trump får inte ställa upp i nästa presidentval enligt den amerikanska konstitutionen. Det 22:a tillägget fastslår att presidenter inte får sitta kvar i mer än två mandatperioder.

Det är dock möjligt att ändra konstitutionen, men ett sådant förslag måste röstas igenom med klar majoritet.

Två tredjedelar av både senaten och representanthuset måste rösta ja. I dagsläget har Republikanerna en knapp majoritet i representanthuset och senaten, vilket gör ett sådant scenario osannolikt.

Det finns dock ytterligare en möjlighet.

Om två tredjedelar av USA:s delstater ställer sig bakom förslaget kan de utlysa ett nationellt konvent för att föreslå en ändring av konstitutionen.

Den föreslagna ändringen måste sedan ratificeras av minst 38 av 50 delstater, vilket också är osannolikt då många delstater styrs av Demokraterna.

Foto: The White House resp

Text: Redaktionen