JUST NU: Rasmus Paludan anhållen

2023 05 04

I vintras skapade Paludan stor uppståndelse då han brände koranen utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.

Bränningen fick stora reaktioner över hela världen och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan var en som fördömde handlingen.

Nu kommer uppgifter om att Paludan är anhållen i sin frånvaro och kommer att gripas om han sätter sin fot i Sverige, rapporterar Aftonbladet.

– Anklagelserna är skrattretande, säger Rasmus Paludan.

Utreds för flera saker

Paludan utreds för närvarande för ett antal olika saker.

Det handlar om hets mot folkgrupp såväl som förolämpning och grov förgripelse mot tjänsteman.

Han befinner sig just nu i Danmark, och kommer att gripas vid eventuell inresa till Sverige.

Kallats till förhör

Paludan har kallats till förhör i Sverige men vill inte komma hit.

Beslutet att anhålla honom har tagits av åklagare och brottsmisstankarna är hets mot folkgrupp.

Paludan beskriver beslutet att anhålla honom som “idiotiskt”.

– Svensk polis i allmänhet och Malmöpolisen i synnerhet vill inte skydda mig, så det är farligt för mig att komma till Sverige. Malmöpolisen är en islamiserad soptipp, säger han till tidningen.

Stor ilska

Det var i januari i år som Rasmus Paludan genomförde den omdebatterade koranbränningen utanför Turkiets ambassad.

Flera länder var snabba med att fördöma aktionen, däribland Saudiarabien, Kuwait och Afghanistan.

Den turkiska presidenten Erdogan gjorde sin åsikt klar och tydlig efter händelsen.

– Ni låter terrororganisationer löpa amok och förväntar er sedan stöd för att träda in i Nato. Det kommer inte att hända, sade Erdogan enligt nyhetsbyrån AP.

“Kommer inte bli något stöd”

Vidare menade Erdogan att Sverige visat brist på respekt.

– Om inte Sverige visar respekt för Turkiet och muslimer kommer det inte att bli något stöd från oss i Natofrågan.

Turkiet har fortfarande inte ratificerat Sveriges Natoansökan, men har däremot gett grönt ljus till Finland.

Foto: Stram Kurs

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen