Raseri mot SD-projekt – “Helt groteskt”

2023 12 17

Nu kommer en varning från socialdemokratiskt håll om ett SD-projekt.

Riksdagspartierna har som bekant egna biståndsorganisationer som ägnar sig åt projekt som ska stärka demokratin i andra länder.

Flera gånger har Sverigedemokraterna fått avslag för statligt stöd vad gäller deras biståndsorganisation Hepatica.

SD vill genom Hepatica få bidrag från biståndsmyndigheten Sida för att bland annat rikta sig mot östeuropeiska länder som Armenien, Georgien, Moldavien och Azerbadzjzjan.

Nu rasar Socialdemokraternas Morgan Johansson mot en sådan utveckling, rapporterar Göteborgs-Posten.

“Helt groteskt”

S-toppen menar att sådana pengar inte ska ges från Sida till SD.

– Om SD skulle få pengar på det här sättet är risken stor att svenska biståndspengar skulle användas till högerextrema organisationer i andra länder och piska upp stämningen där. Det vore helt groteskt, säger Johansson till GP.

Riktar kritik

Enligt Sida har man nekat pengar på grund av brister i SD:s ansökningar.

Björn Söder (SD), som nyligen petades från partiets styrelse, har riktat kritik mot Sida.

– När vi har gjort vad man ska göra så har man hittat på nya regler, som inte matchar vår ansökan och som man bara har avslagit utan att motivera, säger han till Dagens Nyheter.

“SD gör inte det”

Morgan Johansson menar att Söder inte har fog för att kritisera Sida.

– Sida, precis som andra svenska myndigheter, står upp för mänskliga rättigheter. Problemet är att SD inte gör det, säger han.

Inte fått någonting

Under 2023 har totalt 95 miljoner kronor betalats ut via “strategin för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer”.
Mest pengar har Socialdemokraternas “Olof Palme International Center” fått med knappt 36 miljoner kronor.

Utöver SD har Vänsterpartiets “Vänsterns internationella forum” fått minst med drygt 5 miljoner kronor.

SD är enda parti som inte har fått några pengar.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen