JUST NU: Rasar mot USA

2022 11 14

Kort efter tragedin strömmade kondoleanser in till Turkiet från flera av världens länder. 

Bland annat skickade USA:s president Joe Biden och Vita huset sina kondoleanser och beklagade det misstänkta terrordådet. I meddelandet framhöll Vita huset att USA ”starkt fördömer våldshandlingen i Istanbul”.

– Vi står sida vid sida med vår Nato-allierade för att motverka terrorism, tillade Biden-administrationen.  

En gest som inte uppskattas av Turkiet.

Turkiets inrikesminister Süleyman Soylu jämför Vita husets gest med ”en mördare som är först med att dyka upp på brottsplatsen”, rapporterar AP.

Tidigare under dagen reagerade inrikesministern kraftigt mot kondoleanser från den amerikanska ambassaden i Turkiet.

– Vi accepterar inte den amerikanska ambassadens budskap om kondoleanser. Vi förkastar det, sa han i ett tv-uttalande.

Frostig relation

Turkiets kraftiga reaktion har en bakgrund i USA:s stöd till väpnade kurdiska grupper i Syrien.

Vita huset har stöttat grupperna i kampen mot terrororganisationen IS.

Turkiets president  Recep Tayyip Erdogan anklagar ofta Washington för att ha levererat vapen till grupperna som Ankara betraktar som "terrorister".

Pekat ut PKK

Efter explosionen i Istanbul har stadens polis gripit 46 personer. Turkiet anklagar de kurdiska grupperna PKK och PYD för att ligga bakom attacken.

Grupperna förnekar all inblandning.

– Vårt folk och den demokratiska allmänheten vet att vi inte har något att göra med den här händelsen, att vi inte skulle rikta in oss på civila och att vi tar avstånd från attacker mot civila, skriver PKK i ett uttalande enligt AFP.

– Vi fördömer alla attacker som angriper civila och ser det som terrorism, vi tar avstånd från alla våldsdåd mot civila och vi har ingenting med det här terrordådet att göra, säger Salih Muslim, partiledare för PYD, till SR Ekot.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut brist i Ryssland – Putin går på knäna

2025 09 14

Det är de senaste attackerna mot landets oljeanläggningar som ligger till bakgrund och slagen mot den ryska oljan får nu tydliga och omedelbara följder.

Konsekvenserna av attackerna ses nu i flera regioner, där leveransstopp och stigande priser skapar oro, rapporterar The Moscow Times.

Stor bensinbrist väntar

Analytiker uppskattar att Ryssland under augusti förlorade hela 17 procent av sin oljeraffineringskapacitet, vilket motsvarar över en miljon fat olja.

De senaste attackerna förväntas höja siffran ytterligare.

– Bensinbristen är ett tydligt tecken på att attackerna träffar Rysslands mest känsliga punkter, säger en västerländsk säkerhetsexpert till Reuters.

LÄS MER: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Värsta siffrorna sedan start

Ryssland är världens näst största oljeexportör och oljeintäkterna är avgörande för att finansiera kriget i Ukraina.

Enligt Internationella energiorganet, IEA har Rysslands intäkter från olje- och bränsleexport sjunkit till en av de lägsta nivåerna sedan krigets början.

I augusti föll intäkterna med 920 miljoner dollar till totalt 13,5 miljarder dollar, en följd av både ukrainska drönarattacker och västerländska sanktioner.

IEA konstaterar att Rysslands oljeintäkter nu ligger nära en femårslägsta, något som förvärrar landets ekonomiska nedgång.

Storskaliga attacker

Ukrainas senaste drönarattack slog till mot oljeraffinaderiet Kirishi utanför Sankt Petersburg, som är ett av Rysslands största.

Uppgifterna om skadornas omfattning går isär – ryska myndigheter hävdar att tre drönare sköts ner, medan Ukraina beskriver attacken som ”framgångsrik”.

Bara timmar tidigare attackerades en annan oljeanläggning i Basjkirien.

– Det här är en tydlig strategi för att slå mot den ryska krigskassan, rapporterar Reuters.

Nu tvingas Kreml hantera både ekonomiska förluster och växande oro på hemmaplan.

LÄS MER: Nya regler för ryssar i Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen