Rasar mot Telenor – mycket dåligt bemötande

2024 04 06

Telenor får nu hård kritik på grund av upplevda brister i kundtjänstens bemötande.

Telekombolag får allt oftare kritik från missnöjda kunder.

Kritiken handlar i många fall om att kundtjänsten upplevs som bristfällig.

Hela branschen har också fått kritik från Konsumentverket, av just den anledningen.

I det här fallet är det Telenor som får svidande kritik från en kund som upplever att hon har fått ett mycket dåligt bemötande av bolaget.

Kände sig uppgiven

Kunden heter Zara Polner och berättar att hon bytte till Telenor efter att en telefonförsäljare utlovat bättre täckning vid jobbpendlingen till Köpenhamn, rapporterar TV4.

Men Zara Polner upplevde att den utlovade förbättringen uteblev, och ville därför ångra sitt köp.

Då tog det stopp. Hon hänvisades till den ena personen och avdelningen efter den andra, utan att få hjälp med sitt ärende eller ens få bekräftelse på att hon varit i kontakt med dem.

– Så efter att jag hade pratat med ungefär fyra personer så blev jag ganska uppgiven. Det enda erbjudandet jag fick var extra surf, och det var inte det jag ville ha, säger Zara Polner till kanalen.

”Det är förjävligt”

Hon säger att hon är mycket besviken över Telenors bemötande.

– Jag tycker att det är förjävligt, rent ut sagt. Och jag vet att när jag var i kontakt med det gamla telekombolaget som jag var kund hos förr, och förklarade mitt problem, så sade personen jag pratade med där att jag inte var den första, berättar hon.

Nu har hon, på sitt gamla telekombolags inrådan, gjort en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

Telenor har svarat att de har förbättrat sin kundtjänst de senaste åren, och understryker att kundtjänst är minst lika viktigt för dem som att sälja abonnemang.

Kunderna trötta på övertalningsförsök

Det är dock inte första gången som telekombolag får kritik för bristande kundtjänst.

Enligt Konsumentverkets granskning så vänder sig 48 procent av alla anmälningar om bristande kundtjänst mot just telekombranschen.

– De vanligaste klagomålen är att kunderna är trötta på att utsättas för övertalningsförsök när de bara vill säga upp sin tjänst och att det är svårt att komma fram till kundtjänsten, sade Konsumentverkets jurist Maja Lindstrand till DN förra året.

Foto: Telenor, Wikipedia

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen