TURKIET: Rasar mot Sverige och berömmer Finland

2022 09 21

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har återigen gått till hårt angrepp mot Sverige.

I en intervju med det amerikanska nyhetsprogrammet PBS Newshour upprepar Erdogan sina anklagelser mot Sverige.

Samtidigt berömmer presidenten Finlands inställning till terrorister.

– Sverige har särskilt varit en vagga för terrorism och terroristerna har infiltrerat deras parlament, säger Erdogan.

Vidare hävdar han att terrorister ”hela tiden” demonstrerar på Stockholms gator.

– Banderollerna och affischerna för terroristorganisationernas ledare finns i överflöd. De demonstrerar. De skanderar slagord. Och de attackerar oskyldiga turkiska ättlingarna i Stockholm. Och vi har gett alla bevis som är relevanta för denna utveckling till våra svenska samtalspartners.

Berömmer Finland

President Erdogans tongångar gällande Sveriges grannland låter annorlunda.

I intervjun berömmer han Finlands hantering av terrorister.

– Finland, å andra sidan, är inte som Sverige. De är lite lugnare och de har mer kontroll över utvecklingen. Men Sverige är inte så. De hävdar alltid vissa skäl. De använder alltid vissa ursäkter. De pratar alltid om konstitutionen. Och som konstitutionens rådande princip värdesätter de yttrandefriheten, säger Erdogan och tillägger:

– I gengäld säger jag att terrorism inte har något med yttrandefriheten att göra. Det turkiska parlamentet är den slutliga beslutsfattaren.

Kan stoppa Natoansökan

På Natotoppmötet i Madrid gav Turkiet grönt ljus till att Sverige och Finland kan släppas in i Nato.

Länderna undertecknade ett gemensamt avtal. I avtalet fick Turkiet igenom en gedigen kravlista.

Bland annat kräver Ankara att Sverige och Finland ska lämna ut flera personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

För drygt en vecka sedan hävdade Erdogan att Sverige har lovat att utlämna 73 personer.

– Vi förväntar oss uppriktig solidaritet från våra allierade, inte bara ord utan också handling, sa presidenten på en pressträff enligt AFP.

Han tillade att Turkiet fortfarande kan ”frysa” en svensk-finsk ansökan.

– Om de uppfyller sin del kommer vi skicka det vidare till vårt parlament. Om inte, finns det inget behov av att skicka det vidare, sa Erdogan och påminde om att Nordmakedoniens ansökan till Nato behandlades i 20 år innan samtliga medlemmar godkände den.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Foto: Nato

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Många hushåll har fått fel information om elpriset

2025 11 08

Råd om att använda el när priset är som lägst kan bli dyrt.

Nya effekttariffer träder i kraft nästa år, vilket innebär att kostnaden istället styrs av hur mycket el som används samtidigt.

Om flera apparater går på samma gång, som laddning av bilen och matlagning, kan räkningen bli hög trots lågt elpris, rapporterar DN.

Effektavgifter förändrar regler

Under de senaste åren har svenska hushåll ofta uppmanats att använda el när spotpriserna är låga, ofta mitt på dagen.

Men från årsskiftet införs effekttariffer, en typ av elnätsavgift som baseras på hur mycket el som används samtidigt, inte bara på totalförbrukningen.

Det betyder att även om elen verkar billig kan kostnaden bli hög om flera saker körs samtidigt, till exempel laddning av bilen, tvättmaskin, diskmaskin och matlagning.

LÄS MER: “Kan kosta över 4 500 kronor” – viktig uppmaning till bolånetagare

Råden är missvisande

Det är framför allt hushåll som laddar elbilar hemma som kan få obehagliga överraskningar på elräkningen.

Hittills är det främst villakunder hos Ellevio som redan har berörts, men fler elnätsbolag väntas införa liknande avgifter under hösten, och år 2027 ska systemet gälla för alla.

Många hushåll har följt råden att ladda bilen när elpriset är som lägst, men upplevt höga räkningar som ett resultat.

– Detta är obegripligt, att man ska straffas för att man laddar elbilen när priset är som lägst. Det är ologiskt att man inte använder elen när det är stor överskottsproduktion mitt på dagen, säger Roland Müller-Suur som är kund hos Ellevio, till DN.

Villaägarnas Riksförbund kallar systemet “ett dyrt experiment” menar att det inte är rimligt att förvänta sig att genomsnittliga hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning.

Undvik dyra elräkningar

För att hålla kostnaderna nere bör hushåll sprida ut användningen av el över dygnet och undvika att flera stora apparater går samtidigt.

Smarta timers, automatiska styrsystem, nattladdning och kombination med solceller eller husbatteri kan hjälpa, men kräver planering och teknik.

– Elmarknaden är komplicerad just nu. Priserna kan vara låga samtidigt som effektavgifterna är höga. Det är svårt att fatta beslut, och dessutom är effekttarifferna uppbyggda på olika sätt, säger Thomas Björkström, talesperson på Konsumenternas Elmarknadsbyrå.

LÄS MER: Norden: Bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Foto: Svenska kraftnät resp C. Patterson

Text: Redaktionen

Ryssland i krisläge – “ny front” från asiatiskt land

2025 11 08

Ryssland reagerar på ett grannlands växande band till Nato.

Azerbajdzjans närmande till Nato väcker oro i Moskva och skapar spänningar i södra Kaukasus, ett område Ryssland länge betraktat som sin bakgård, rapporterar Newsweek.

Band till Nato stärks

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev har träffat en Nato-delegation för att diskutera militär modernisering och hur landets försvar kan anpassas till alliansens standarder.

– Moderniseringen av landets armé kommer att fortsätta, säger han efter mötet och menar att samarbetet med Nato är en del av den strategin.

Samarbetet mellan Azerbajdzjan och Nato är inte nytt – landet gick redan 1994 med i programmet Partnership for Peace, men de senaste månadernas intensifiering väcker nya geopolitiska frågor.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Moskva varnar

Reaktionerna i Moskva har varit starka.

Ryska militäranalytiker menar att utvecklingen hotar landets säkerhet och inflytande i regionen.

– Natos närvaro i södra Kaukasus skulle innebära att Kaspiska havet inte längre är ett hav av fred. Hoten – både terroristiska och militära – kommer öka kraftigt. Därför kräver Bakus agerande ett lämpligt svar från Moskva, säger Konstantin Sivkov, militärexpert, till den ryska tidningen Vzglyad.

Ryssland fruktar att Azerbajdzjans växande samarbete med väst kan leda till att Nato får fotfäste vid dess södra gräns, något som Kreml beskriver som en ”ny front”.

Flera ryska kommentatorer varnar för att Azerbajdzjan på sikt kan ersätta sovjettidens militära struktur med Nato-modeller och börja köpa västerländska vapen.

Oroligheterna förstärks av ett fredsavtal mellan Azerbajdzjan och Armenien, undertecknat i Washington i augusti.

Kraftig balansgång

Trots spänningarna vill Azerbajdzjan undvika en öppen konfrontation med Moskva.

Landet är en viktig handelspartner för Ryssland och kontrollerar en nyckelrutt i det internationella nord-sydliga transportnätet mellan Ryssland och Iran.

Men Baku stärker samtidigt banden till väst för att minska sitt beroende av Kreml.

– Azerbajdzjan ser sig självt som en betydande regional makt som står starkare när det är fritt från Kremls politiska bojor. Och det finns inte mycket Ryssland kan göra åt det, säger Emil Avdaliani, expert på internationella relationer.

LÄS MER: Nytt Tomahawk-besked – direkt från Zelenskyj

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen