Rasar mot regeringens förslag – ”Oacceptabelt stora risker”

2024 01 18

Regeringen vill ge Polismyndigheten befogenhet att införa så kallade säkerhetszoner i ett visst område.

Inom en säkerhetszon ska poliser ha utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen eller andra farliga föremål.

Ett beslut om att införa en säkerhetszon ska som längst få gälla i två veckor, men ska kunna förlängas genom ett nytt beslut.

Regeringen skickade ut förslaget på remiss den 14 december.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, är en av flera aktörer som tagit del av förslaget.

Nu svarar myndigheten på regeringens föreslagna åtgärd.

DO är starkt kritiska.  

– Ett införande av säkerhetszoner, och polisens ingripanden mot personer inom dessa zoner, skulle innebära en sådan risk att polisen skulle komma att tillämpa diskriminerande etnisk profilering, framhåller myndigheten.

”Oacceptabelt stora risker”

Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius anser att förslaget inte bör genomföras.

– Det föreslagna systemet med säkerhetszoner medför oacceptabelt stora risker för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning när polisen gör ingripanden mot personer inom sådana zoner.  Förslaget bör därför inte genomföras, säger han i ett uttalande.

DO anser även att  remisstiden för förslaget har varit oacceptabelt kort, vilket enligt myndigheten står i strid med grundlagens krav på hur lagförslag ska beredas.

– Det här är särskilt allvarligt i och med att förslaget gäller en lagstiftning om användning av tvångsmedel som innebär en inskränkning av grundläggande rättigheter och som väcker komplexa frågor ur ett likabehandlingsperspektiv, säger Lars Arrhenius.

Justitieministern: Har efterfrågats av polisen

Den 15 december meddelade regeringen att ett system med säkerhetszoner (visitationszoner) ska införas så snabbt som möjligt.

– Regeringens plan för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten ligger fast: vi ska slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga.

– En avgörande del i detta är att ge polisen nya effektiva verktyg. Visitationszoner har varit ett användbart verktyg i Danmark för att kyla ned konflikter, till exempel bryta våldsspiraler och förhindra hämndaktioner. Det är också något som efterfrågats av den svenska Polismyndigheten i många år, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Klädkedja i konkurs – allt säljs ut på rea

2024 02 20

Efter 25 år i branschen måste en uppskattad klädkedja kasta in handduken.

Kedjan började egentligen sin resa redan 1986 under det tillfälliga namnet Gunn’s Presentboutique, och efter en succéartad start på affärerna expanderade man till flera butiker 2005.

Framgångarna fortsatte och bolaget togs in i Interiörhuset i Väst AB, en av Sveriges ledande grossister inom present- och heminredningsbranschen.

Men nu är det slut på framgångssagan.

– Det är med stor sorg i hjärtat vi tyvärr måste meddela att vårt älskade familjeföretag har gått i konkurs, meddelar Interiörhuset.

Flera butiker i södra Sverige

Det innebär även att kedjan Dimoda, med fokus på främst kläder, heminredning och mode, också går i konkurs.

– Det är jättetråkigt, men vi har kämpat med ekonomin i fyra år och det här var sista utvägen, säger Andreas Karlsson, vd på Interiösthuset i Väst AB, till Partille Tidning.

Dimoda, som växt till en allt större aktör på Västkusten och i södra Sverige, har butiker på fem orter i landet: Göteborg, Partille, Ubbhult, Malmö och Kristianstad.

– Här kan du hitta både kläder från Mirelle Design, smycken, väskor och ett brett sortiment av inredningsprylar. Allt från dekorationsfigurer till handdukar, kuddar, plädar, möbler, ljus, lyktor, dofter och konstblommor, beskriver kedjan sig själv och sitt sortiment.

Allt reas ut: "Kraftigt rabatterat"

Samtliga butiker ingår i bolagets konkursansökan och fram till 10-11 mars reas nu alla varor ut i form av konkursutförsäljning.

– I butikerna är det full fart nu och vår förhoppning är att sälja ut så mycket som möjligt av bolagets varulager direkt till konsument. Personalen gör ett enastående arbete och det är god försäljning, eftersom det är kraftigt rabatterade priser och butikerna kommer att upphöra framöver, säger konkursförvaltaren Christian Andersch från Setterwalls advokatbyrå till Göteborgs-Posten.

30 personer sägs upp

Omkring 30 personer har förlorat jobbet som följd av konkursen.

Alla anställda har dock arbetsplikt fram till en månad efter att konkursen är ett faktum.

Dimoda har kämpat i uppförsbacke ända sedan pandemin och stora resurser lades  att försöka rusta upp e-handeln, men det räcker alltså inte.

– Tack för alla fina kunder genom åren, vi har älskat varje stund, beklagar Interiörhuset.

Foto: K. Piger

Text: Redaktionen


Oväntat besked om bensin och diesel – räknar med kraftig förändring

2024 02 20

Från och med årsskiftet sänktes reduktionsplikten i Sverige.

Nivåerna gick från tidigare 7,8 procent i bensin och 30,5 procent i diesel till sex procent i båda typerna av drivmedel och gäller initialt fram till och med 2026.

Det var en stor fråga för Tidöpartierna som gick till val på löftet om att sänka drivmedelspriserna – för lång tid framöver.

– Det måste bli billigare att vara svensk. Nu använder vi alla verktyg för att underlätta hushållens ekonomi. Vi sänker reduktionsplikten för att hela Sverige ska fungera, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i höstas.

Utgår från kraftig förändring

Trots det tydliga beskedet framstår ett helt annat scenario i regeringens plan för hur Sverige ska minimera utsläppen till år 2045 och därmed klara klimatmålen.

Utsläppskalkylen utgår nämligen från en kraftigt höjd reduktionsplikt mellan 2027-2030 till en nivå som därefter ligger kvar resterande 15 år, avslöjar Dagens Nyheter.

Konkret innebär grafen som Tidöpartierna använder sig av en gradvis ökning av reduktionsplikten – från sex procent idag till 26,9 procent för diesel och 14,4 för bensin.

Klimatministern: "Olika varianter"

Enligt tidningen använder man reduktionsplikten som beräkningsgrund för att det inte finns några andra alternativ att bygga kalkylen på.

Kalkylen bekräftas av klimatminister Romina Pourmokhtari (L), som dock förnekar att grafen innebär ett given höjning av reduktionsplikten i verkligheten.

Det är i nuläget enbart ett sätt att räkna, menar hon.

– Det finns många olika varianter. Jag ser framför mig att man kommer att behöva en kombination av flera olika styrmedel samtidigt, och att man inte enbart kommer att kunna förlita sig på ett enda verktyg, säger Romina Pourmokhtari till DN.

Experten: Flera faktorer påverkar priset

När reduktionsplikten sänktes vid årsskiftet skedde en rusning mot pumpstationer för att tanka diesel – drivmedlet tog slut på flera ställen.

Trots den medvetna sänkningen finns det dock risk att priserna på drivmedel sticker iväg på nytt.

– Det beror jättemycket på vad som händer med den svenska kronan så klart, men om vi tittar på den underliggande råvarumarknaden så räknar vi med gradvis ökande priser på drivmedel under 2024 på grund av att vi tror på högre oljepriser, sade råvaruanalytikern Christian Kopfer till SVT i slutet av december.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen