Rasar mot regeringens förslag – ”Oacceptabelt stora risker”

2024 01 18

Regeringen vill ge Polismyndigheten befogenhet att införa så kallade säkerhetszoner i ett visst område.

Inom en säkerhetszon ska poliser ha utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen eller andra farliga föremål.

Ett beslut om att införa en säkerhetszon ska som längst få gälla i två veckor, men ska kunna förlängas genom ett nytt beslut.

Regeringen skickade ut förslaget på remiss den 14 december.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, är en av flera aktörer som tagit del av förslaget.

Nu svarar myndigheten på regeringens föreslagna åtgärd.

DO är starkt kritiska.  

– Ett införande av säkerhetszoner, och polisens ingripanden mot personer inom dessa zoner, skulle innebära en sådan risk att polisen skulle komma att tillämpa diskriminerande etnisk profilering, framhåller myndigheten.

”Oacceptabelt stora risker”

Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius anser att förslaget inte bör genomföras.

– Det föreslagna systemet med säkerhetszoner medför oacceptabelt stora risker för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning när polisen gör ingripanden mot personer inom sådana zoner.  Förslaget bör därför inte genomföras, säger han i ett uttalande.

DO anser även att  remisstiden för förslaget har varit oacceptabelt kort, vilket enligt myndigheten står i strid med grundlagens krav på hur lagförslag ska beredas.

– Det här är särskilt allvarligt i och med att förslaget gäller en lagstiftning om användning av tvångsmedel som innebär en inskränkning av grundläggande rättigheter och som väcker komplexa frågor ur ett likabehandlingsperspektiv, säger Lars Arrhenius.

Justitieministern: Har efterfrågats av polisen

Den 15 december meddelade regeringen att ett system med säkerhetszoner (visitationszoner) ska införas så snabbt som möjligt.

– Regeringens plan för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten ligger fast: vi ska slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga.

– En avgörande del i detta är att ge polisen nya effektiva verktyg. Visitationszoner har varit ett användbart verktyg i Danmark för att kyla ned konflikter, till exempel bryta våldsspiraler och förhindra hämndaktioner. Det är också något som efterfrågats av den svenska Polismyndigheten i många år, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: Trump riktar sylvass varning – till nära allierad

2025 12 01

Spänningarna eskalerar i en känslig region.

President Donald Trump riktar en skarp varning till en av USA:s närmaste allierade.

Efter en skottlossning på fredagen, där 13 personer dog, vill Trump förhindra ytterligare eskalering.

”Inget störande får ske”

Trump kräver nu att det USA-allierade Israel inte stör utvecklingen i Syrien, rapporterar Newsweek.

Detta efter att Israel utfört razzior i en syrisk by på fredagen och haft en dödlig konfrontation med invånare i byn.

– Det är mycket viktigt att Israel upprätthåller en stark och sann dialog med Syrien, och att inget sker som kommer att störa Syriens utveckling till en välmående stat, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social på måndagen.

För några veckor sedan besöktes Trump i Vita huset av den syriska presidenten Ahmed al-Sharaa, som har ersatt den avsatta Bashar al-Assad.

– Syriens nya president, Ahmed al-Sharaa, arbetar flitigt för att säkerställa att goda saker händer, och att både Syrien och Israel får en lång och framgångsrik relation tillsammans, skriver Trump.

Syrien har bett om hjälp

Trump-administrationen har som mål att uppnå fred i Mellanöstern, och Trump har bland annat verkat för eldupphöret mellan Israel och Hamas i oktober.

Nu hoppas man även på att uppnå stabilitet och utveckling i Syrien, efter att al-Assad avsattes för nästan ett år sedan.

Men läget är alltså spänt, och Israel har förutom räder i syriska byar – som bemötts av beväpnade invånare – även genomfört flyganfall mot syriska militära anläggningar, enligt tidningen.

Från syriskt håll har man fördömt Israels agerande och beskrivit det som ett brott mot Syriens suveränitet.

Den syriska regeringen har också vädjat till det internationella samfundet.

I fredags bad man omvärlden att vidta ”akuta åtgärder” för att stoppa Israels agerande.

Nu reagerar alltså Donald Trump – och uppmanar Israel att föra en dialog med Syrien samt att inte störa utvecklingen i landet.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian flickr 

Text: Redaktionen


1 december 2025

JUST NU: Ukraina slår rekord – huvudvärk för Putin

2025 12 01

Ukrainas attacker blir allt mer intensiva.

En viktig del av den ukrainska taktiken är att genomföra attacker inne i Ryssland mot den ryska energiinfrastrukturen.

I november har attackerna trappats upp rejält.

Stora drönarattacker

Ukraina genomförde rekordmånga drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier i november, rapporterar Moscow Times.

Minst 14 drönarattacker har genomförts mot raffinaderierna under den gångna månaden, vilket är nytt månadsrekord.

Uppgifterna bygger på offentliga uttalanden från både Ukraina och Ryssland, och har sammanställts av Bloomberg.

Ukraina har bland annat attackerat Afipsky-anläggningen nära Krasnodar, som tillhör de största i södra Ryssland och har en årlig kapacitet på 9,1 miljoner ton, enligt tidningen. Det var dessutom andra gången sedan september som anläggningen träffades.

Ukrainska drönare har också inaktiverat Rosnefts huvudraffinaderi i Ryazan, som nu har varit ur funktion i flera veckor.

Även Lukoils raffinaderi i Volgograd har träffats i ukrainska drönarattacker. En viktig anläggning som står för cirka 20 procent av raffinaderiets kapacitet har inaktiverats.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa – ”Har inget att säga till om”

Påverkar finansieringen av kriget

Dessutom har Ukraina genomfört fyra attacker mot oljehanteringsanläggningar vid Svarta havet.

Attackerna lär ge Vladimir Putin en rejäl huvudvärk, eftersom de riktar in sig på den ryska finansieringen av kriget.

– Rysslands genomsnittliga dagliga raffinaderivolym har sjunkit till omkring 5 miljoner fat per dag som ett resultat av den intensifierade kampanjen, ner från de 5,3–5,5 miljoner fat per dag som vanligtvis bearbetas i senhösten, uppger analysföretaget Kpler, enligt tidningen.

Problem även för Ukraina

Samtidigt kommer det dock även siffror som är desto dystrare för Zelenskyj och Ukraina, när det gäller ryska framgångar på slagfältet.

Ryssland tog cirka 90 procent mer territorium i november än i oktober, enligt en bedömning från DeepState, rapporterar Kyiv Independent.

Ryska styrkor erövrade 505 kvadratkilometer ukrainskt territorium i november, enligt bedömningen.

LÄS OCKSÅ: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen