Rasar mot regeringens förslag – ”Oacceptabelt stora risker”

2024 01 18

Inom en säkerhetszon ska poliser ha utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen eller andra farliga föremål.

Ett beslut om att införa en säkerhetszon ska som längst få gälla i två veckor, men ska kunna förlängas genom ett nytt beslut.

Regeringen skickade ut förslaget på remiss den 14 december.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, är en av flera aktörer som tagit del av förslaget.

Nu svarar myndigheten på regeringens föreslagna åtgärd.

DO är starkt kritiska.  

– Ett införande av säkerhetszoner, och polisens ingripanden mot personer inom dessa zoner, skulle innebära en sådan risk att polisen skulle komma att tillämpa diskriminerande etnisk profilering, framhåller myndigheten.

”Oacceptabelt stora risker”

Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius anser att förslaget inte bör genomföras.

– Det föreslagna systemet med säkerhetszoner medför oacceptabelt stora risker för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning när polisen gör ingripanden mot personer inom sådana zoner.  Förslaget bör därför inte genomföras, säger han i ett uttalande.

DO anser även att  remisstiden för förslaget har varit oacceptabelt kort, vilket enligt myndigheten står i strid med grundlagens krav på hur lagförslag ska beredas.

– Det här är särskilt allvarligt i och med att förslaget gäller en lagstiftning om användning av tvångsmedel som innebär en inskränkning av grundläggande rättigheter och som väcker komplexa frågor ur ett likabehandlingsperspektiv, säger Lars Arrhenius.

Justitieministern: Har efterfrågats av polisen

Den 15 december meddelade regeringen att ett system med säkerhetszoner (visitationszoner) ska införas så snabbt som möjligt.

– Regeringens plan för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten ligger fast: vi ska slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga.

– En avgörande del i detta är att ge polisen nya effektiva verktyg. Visitationszoner har varit ett användbart verktyg i Danmark för att kyla ned konflikter, till exempel bryta våldsspiraler och förhindra hämndaktioner. Det är också något som efterfrågats av den svenska Polismyndigheten i många år, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto: Magnus D

Text: Redaktionen