Rasar mot regeringens förslag – ”Oacceptabelt stora risker”

2024 01 18

Regeringen vill ge Polismyndigheten befogenhet att införa så kallade säkerhetszoner i ett visst område.

Inom en säkerhetszon ska poliser ha utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen eller andra farliga föremål.

Ett beslut om att införa en säkerhetszon ska som längst få gälla i två veckor, men ska kunna förlängas genom ett nytt beslut.

Regeringen skickade ut förslaget på remiss den 14 december.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, är en av flera aktörer som tagit del av förslaget.

Nu svarar myndigheten på regeringens föreslagna åtgärd.

DO är starkt kritiska.

– Ett införande av säkerhetszoner, och polisens ingripanden mot personer inom dessa zoner, skulle innebära en sådan risk att polisen skulle komma att tillämpa diskriminerande etnisk profilering, framhåller myndigheten.

”Oacceptabelt stora risker”

Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius anser att förslaget inte bör genomföras.

– Det föreslagna systemet med säkerhetszoner medför oacceptabelt stora risker för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning när polisen gör ingripanden mot personer inom sådana zoner. Förslaget bör därför inte genomföras, säger han i ett uttalande.

DO anser även att remisstiden för förslaget har varit oacceptabelt kort, vilket enligt myndigheten står i strid med grundlagens krav på hur lagförslag ska beredas.

– Det här är särskilt allvarligt i och med att förslaget gäller en lagstiftning om användning av tvångsmedel som innebär en inskränkning av grundläggande rättigheter och som väcker komplexa frågor ur ett likabehandlingsperspektiv, säger Lars Arrhenius.

Justitieministern: Har efterfrågats av polisen

Den 15 december meddelade regeringen att ett system med säkerhetszoner (visitationszoner) ska införas så snabbt som möjligt.

– Regeringens plan för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten ligger fast: vi ska slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga.

– En avgörande del i detta är att ge polisen nya effektiva verktyg. Visitationszoner har varit ett användbart verktyg i Danmark för att kyla ned konflikter, till exempel bryta våldsspiraler och förhindra hämndaktioner. Det är också något som efterfrågats av den svenska Polismyndigheten i många år, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Flygbolag stoppar alla resor till USA

2026 02 20

Kanadas invånare har fått nog av USA:s hårdföra politik.

Efter att Donald Trumps infört tullar mot grannlandet och hotat att göra Kanada till USA:s 51:a delstat har kanadensarnas intresse för att besöka grannlandet störtdykt.

Nu agerar flera kanadensiska flygbolag. Lågpris- och charterflygbolaget Air Transat stoppar alla flygningar till USA, rapporterar Business Insider.

Bolagets sista flygning till USA kommer att genomföras i juni. Sedan sätter Air Transat stopp för resor till grannlandet.

Det handlar om ett historiskt skifte. Tidigare trafikerad lågprisflygbolaget nio direktlinjer till och från USA.

– Denna justering är en del av en aktiv hantering av vår kapacitet. Vi fokuserar våra insatser på marknader där Air Transat är bäst positionerat, vilket gör att vi kan optimera våra resurser, säger en talesperson för bolaget.

LÄS MER: Satsar 3 000 miljarder kronor – för att klara sig utan Trump

”Märkbar minskning”

Air Transat är ett av Kanadas största flygbolag. Under tre år i rad har bolaget utsetts till världens bästa fritidsflygbolag av forskningsinstitutet Skytrax, som årligen genomför den största passagerarundersökningen i världen.

Air Transat är inte ensamt om att stoppa flygningar till grannlandet. Den kanadensiska flygjätten WestJet har tidigare ställt in 16 direktlinjer till USA, bland annat till storstäder som Boston och Los Angeles.

– Vi såg en märkbar minskning av efterfrågan på gränsöverskridande resor under hela 2025. Med anledning av det har WestJet omdisponerat sin flotta genom att öka kapaciteten på rutter som kanadensare vill flyga, säger en talesperson för bolaget enligt Business Insider.

LÄS OCKSÅ: Arlas besked till hushållen – prisförändring i butikerna

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp J. Rosewell

Text: Redaktionen

Natosoldater krossade av Ukraina

2026 02 19

Natosoldater har lidit ett förkrossande nederlag i en krigssimulation mot ukrainska drönaroperatörer.

Hela 16 000 Natosoldater deltog i den storskaliga militärövningen som genomfördes i Estland i maj 2025.

Trots att de var numerärt överlägsna led Natosoldaterna ett stort nederlag. De ukrainska drönarenheterna eliminerade två brigader, rapporterar Defence24.

– Enheter rörde sig utan tillräcklig maskering och placerade ut fordon och utrustning på lätt upptäckbara positioner. Ett team på omkring tio operatörer kunde inom en halv dag simulera förstörelsen av 17 pansarfordon och genomföra cirka 30 ytterligare attacker, skriver tidskriften.

Viktiga slutsatser

Enligt Defence 24:s chefredaktör Aleksander Olech behöver väst dra lärdom av övningen.

Han framhåller att den visar hur snabbt krigföring förändras och hur långsamt stora arméer anpassar sig. I en analys skriver Olech att Natostyrkornas nederlag visar hur transparent det moderna slagfältet har blivit och hur sårbara militära enheter är om de inte sprider ut sig, har tillräckligt bra kamouflage eller saknar effektiv kommunikation.

– Den bredare lärdomen är inte att drönare ensamma vinner krig, utan att de avsevärt förändrar tempot och hur strider utspelar sig. Även välutrustade arméer kan stöta på allvarliga svårigheter om strukturer, doktriner och träning förblir i linje med tidigare krigföringsmodeller, framhåller Olech.

LÄS MER: ”Sluta prata om kärnvapen” – försvarsminister förbannad

Ryssland har anpassat sin krigföring

Under kriget i Ukraina har även Ryssland utvecklat sin krigföring med drönare. I dag använder den ryska militären de obemannade farkosterna i stor omfattning.

– Den ryska krigföringen har genomgått taktiska anpassningar med bland annat användandet av drönare i stor omfattning. Anpassningar av krigföringen har ändrat karaktären på striderna vid frontlinjen, men även på ett större djup mot det ukrainska samhällets infrastruktur som ställer landets luftförsvar inför påfrestningar, skriver Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, Must, i sin årsrapport för 2025.

LÄS OCKSÅ: Drönare och missiler slår ner i Ryssland

Foto: Nato

Text: Redaktionen