Rasar mot regeringen

2022 10 25

Regeringspartiernas klimatpolitik kan öka utsläppen med 25 miljoner ton under rådande mandatperiod.

Det fastslår Klimatkollen, Världsnaturfonden WWF, ClimateView, Naturskyddsföreningen och Våra barns klimat i en gemensam rapport.

– Den nya regeringens klimatåtgärder kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser med uppemot 25 miljoner ton under mandatperioden, jämfört med nuvarande klimatpolitik. Det motsvarar hälften av de årliga svenska utsläppen, skriver WWF i ett pressmeddelande.

– Att tre av fyra partier i det nya regeringsunderlaget har en politik som riskerar att öka utsläppen under mandatperioden är oacceptabelt. Genom att räkna på vilka effekter en klimatåtgärd får i praktiken kan vi nu visa att ett fåtal åtgärder kan få stor effekt på utsläppen och riskerar våra klimatmål. Sverige har underlevererat i klimatarbetet och det är dags att vi växlar upp kraftigt, dessvärre ser det oroväckande ut om regeringsunderlagets partier står fast vid sina positioner, säger Madeleine van der Veer, ansvarig för samhällspolitik vid Världsnaturfonden WWF. 

En stor bidragande orsak

Enligt organisationen handlar det stora uppsvinget av utsläpp främst om att reduktionsplikten för bränsle sänks.

– Den klimatåtgärd som har störst betydelse för slutresultatet givet de förändringar partierna föreslår är reduktionsplikten. Med de förändringar av reduktionsplikten som SD, KD och M vill göra bedöms utsläppen öka med 23–24 miljoner ton.

Resultatet av organisationernas uträkning visar även att det finns stora skillnader mellan Liberalerna och de andra partierna i regeringsunderlaget. 

– Skillnaden mellan Liberalernas och Sverigedemokraternas politik är mer än 33 miljoner ton vid en jämförelse av deras egna positioner i granskningens utvalda frågor. Det motsvarar nästan tre fjärdedelar av Sveriges årliga utsläpp, skriver WWF.

Sedan Tidöavtalet slöts har dock skillnaden mellan partierna i regeringsunderlaget minskat enligt organisationen.

En anledning till detta är att Liberalerna gått med på en sänkning av reduktionsplikten till EU:s miniminivåer.

”Full fart bakåt”

Miljöpartiets språkrör Per Bolund reagerar kraftigt på rapporten från klimatorganisationerna.

– Det här är det verkliga paradigmskiftet i svensk politik. Miljöpolitiken går från full gas till full fart bakåt, skriver han på Twitter.

”Ambitiös klimat- och miljöpolitik”

Sveriges nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) betonar att regeringen inte har sänkt några ambitioner gällande riksdagens uppsatta om att minska utsläppen från transporter.

– Vi har inte sänkt några ambitioner. Vi kommer att arbeta jättehårt med att se vilka smååtgärder vi kan göra för att få både industrin och människor att ställa om i den takt vi vill, säger hon till nyhetsbyrån TT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Världsnaturfonden WFF

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen