Rån mot Ullared

2024 05 25

Gekås i Ullared har utsatts för ett rån.

Rånet ägde rum strax före klockan 19 på fredagskvällen, uppger polisen.

Det ska ha rört sig om två gärningspersoner.

Enligt polisen har de försökt få med sig varor från varuhuset.

– Två gärningspersoner försöker under kvällen lämna ett varuhus i Ullared med bland annat jackor och tröjor, rapporterar polisen.

Gärningspersonerna tog på sig kläderna inne i butiken och gick sedan ut, enligt polisen.

Blev aggressiva

De två gärningspersonerna har enligt polisen blivit upptäckta direkt.

– Väktare på plats tar personerna på bar gärning, uppger polisen.

De misstänkta ska dock till en början ha gjort motstånd och blivit aggressiva mot väktarna som ingrep efter rånet.

– Det blir aggressivt och stökigt på plats. Polis kommer fram, rapporterar polisen.

– Väktaren agerade och initialt ska det ha blivit lite aggressivt, preciserar polisens presstalesperson, Fredrik Svedemyr, enligt GP.

Kunde gripas

Trots det kunde de två misstänkta gripas.

– De två gärningspersonerna grips misstänkta för rån, rapporterar polisen.

De misstänkta männen är i 20- och 25-årsåldern, uppger tidningen.

Därför klassas det som rån

Brottet rubriceras alltså som rån och inte som stöld.

Polisen förklarar vad det beror på:

– Det är ett större varuhus i Ullared och det blir rån i motvärnsfallet, säger Fredrik Svedemyr, enligt TV4.

Rån i motvärnsfallet innebär att någon begår en stöld och ertappas på bar gärning, och sedan använder våld eller hot om våld i syfte att komma undan.

Det bedöms alltså ha hänt i det här fallet.

Väldigt populärt varuhus

Gekås i Ullared, som ligger i Falkenbergs kommun, är Sveriges mest kända lågprisvaruhus.

Varuhuset har även varit föremål för en populär realityserie i TV5.

Enligt Gekås själva har de cirka 4,8 miljoner besökare varje år.

Varuhuset har dessutom cirka 1 400 anställda under högsäsongen, uppger företaget.

Foto: Jesper Molin

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen