Det framhåller den danska myndigheten Kärnkraftsberedskapen i ett inlägg på X.

Enligt myndigheten rör det sig om ”mycket låga halter” av det radioaktiva ämnet cesium-137.

Värdena som uppmätts utgör ingen direkt fara för människor och djur.

– De uppmätta halterna är så låga att de inte utgör någon hälsorisk för människor eller miljö, skriver myndigheten.

Kan inte förklara

Det råder oklara omständigheter kring händelsen.

Kärnkraftsberedskapen vet inte vad som orsakat strålningsnivåerna.

Finns i svenskt kött

Det radioaktiva ämnet cesium kan vara farligt för människan vid höga halter.

Efter Tjernobylolyckan i Ukraina 1986 skedde stora nedfall av cesium i områden av södra och mellersta Norrland, från norra Uppland och Västmanland till och med Västerbotten. De högsta cesiumhalterna uppmättes runt Gävle och i Sundsvalls- och Härnösandstrakten, enligt Livsmedelsverket.

– Än idag hittar man cesium i vildsvinskött, renkött, annat vilt, insjöfisk och svamp. I Sverige är risken för hälsan på grund av cesium i maten liten. Det gäller både maten i butiken och det egna viltköttet, fisken och svampen, uppger myndigheten på sin hemsida.

Mätningar pågår

I Gävle med omnejd mäter Strålsäkerhetsmyndigheten fortfarande cesiumhalten i viltkött.

Den senaste årens mätningar visar att andelen cesium i köttet har halverats på cirka 15 år.

– Detta är en betydligt snabbare minskning än vad som förklaras av det fysikaliska sönderfallet (30 års halveringstid) vilket tyder på att cesium-137 också blivit mindre tillgängligt i skogsekosystemet, till exempel genom fastläggning i mark eller trädens ved, skriver Strålsäkerhetsmyndigheten i sin senaste lägesuppdatering.

Livsmedel som kan innehålla cesium

Här är livsmedel i Sverige som kan innehålla det radioaktiva ämnet:

- Vildsvinskött från jakt i vissa områden i Västmanlands, Uppsala och Gävleborgs län.

- Annat viltkött, viss svamp, bär och insjöfisk kan också innehålla cesium men i lägre halter än vildsvinskött. Matsvamparna sandsopp och rimsskivling tar upp mer cesium än andra svampar.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen