JUST NU: Putins stora massmöte med 200 000 i publiken – Avslöjas som bluff

2022 03 18

Utåt sett var Putins stora tal i dag en succé med 200 000 jublande åskådare. Men nu kommer sanningen fram.

När Rysslands brutala diktator i dag skulle visa upp landets enighet och styrka kopplat till kriget i Ukraina hade Moskvaborna gått man ur huse.

Pumpade upp hetsretoriken

Firandet avsåg egentligen åttaårsdagen av Rysslands olagliga invasion av Krym – en av Ukrainas 27 regioner – men väl på plats passade Vladimir Putin även på att pumpa upp hetsretoriken med uttalanden om kriget i Ukraina.

Hyllade soldaterna i Ukraina

Han hyllade regimens soldater som dödat tusentals ukrainare i anfallskriget mot Rysslands södra grannland.

– Sida vid sida, hjälper de och skyddar varandra som bröder, sa Putin i talet.

Ännu en grov lögn

Den väldiga folkmassan på Luzhnikistadion i Moskva viftade med hundratals ryska flaggor och såg utåt sett ut att vara med på noterna och hylla sin diktator.

Men i själva verket var den stora klang- och jubelföreställningen för Rysslands diktator till stora delar ännu en grov lögn signerad Putinregimen, avslöjar BBC News.

Publiken dittvingad

– Många berättade att de arbetade inom den statliga sektorn och att de hade pressats av sina arbetsgivare till att närvara i publiken, berättar Will Vernon, BBC News utsände.

Bland annat talade BBC News men  en man som är anställd vid Moskvas tunnelbana. Han och hans kollegor hade tvingats att gå till kampanjmötet.

Stödjer inte kriget

– Jag stannar här en stund och sen lämnar jag. Jag tror att de flesta människorna här inte stödjer kriget. Jag gör det inte, säger mannen till BBC News.

Det fanns många skolelever på plats men de avslöjade för BBC News hur det egentligen låg till.

Eleverna lurade

Eleverna hade erbjudits att få en ledig dag från skolan om de gick på ”en konsert”.

BBC uppger samtidigt att det även fanns folk i publiken som definitivt stödjer Putin och den ”speciella militära operationen” i Ukraina, som regimen kallar anfallskriget.

Sexåringar indoktrineras

Ryska statsledningen har även sjösatt en stor kampanj för att indoktrinera skolungdomar landet över om Ukraina.

Speciallektioner har skapats för elever ända ned till sexårsåldern upp till 15-årsåldern, rapporterar BBC News.

Bland annat får eleverna lära sig att störst chans att bli hjälte har man om man ingår i militären.

Att stora mängder ryska soldater skickas hem i kistor från Ukraina ingick dock inte i lektionerna.

Solen och mysigt hem

Bland annat får eleverna se en videofilm i skolan där två uniformerade ungdomar från Krym får frågan om de vet vad som hände 18 mars 2014 – dagen då Ryssland invaderade södra Ukraina.

– Det var en dag av firande av Kryms vår. Starten på ett nytt liv, på förnyelse, värme, solen och ett mysigt hem, säger tonårsflickan Anna i videon.

Lärare upprörda

Men alla i lärarkåren är inte förtjust i Putinregimens skolkampanj.

– Jag tycker inte om när historia används som propaganda. Jag tycker att det är farligt för det är många barn här som har släktingar i Ukraina. Detta kan skapa konflikter bland barnen, säger en lärare till BBC News.

Hon vågar inte avslöja sitt namn uppger TV-kanalen.

Kasta ut nazisterna

Men de flesta av hennes lärarkollegor säger att de var positiva.

– Även en del med släktingar som bombats är positiva. De säger att nazisterna skulle kastats ut för längesedan, rapporterar BBC News.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Bank-ID och Swish kan slockna på en sekund

2025 08 25

Sverige är extremt sårbart för ett scenario där internet slutar fungera.

Det varnar Johan Magnusson, professor i informationssystem vid Göteborgs universitet. 

– Det skulle påverka oss fundamentalt, säger Magnusson till GP och hänvisar till att vi i dag saknar alternativ till många viktiga samhällsfunktioner – exempelvis digitala lösningar som Swish och Bank-ID.

Om krisen inträffar kan viktiga funktioner sluta att fungera omedelbart.

Swish och Bank-ID kan slås ut på en sekund. Det framhåller Stefan Johansson, försäljnings- och marknadschef på företaget Loomis, som är specialiserat på hantering av betalmedel.

– Störningar i betalsystemet kan uppstå på en sekund. Kanske står jag på apoteket och ska hämta ut insulin till mitt barn eller är i affären och ska köpa mat till familjen, säger han till GP.

Kan bli utan pengar

Stefan Johansson menar att Sverige är ”digitalt beroende” när det kommer till betallösningar.

Han hänvisar till att svenskar är ett av de folk i världen som använder minst kontanter och gör flest digitala betalningar. De flesta av Sveriges banker hanterar dessutom inte kontanter, vilket innebär att kunder löper stor risk att bli utan pengar om uttagsautomaterna står tomma under en kris.

Uppmanar: Ta ut pengar

Karin Stålhandske, vd på Loomis, uppmanar svenska folket att ta ut kontanter i förebyggande syfte.

– Med den situation vi ser i världen och sårbarheten med digitala betalningar, är det klokt att ha riktiga pengar hemma och även börja använda riktiga pengar, säger hon i ett uttalande.

Riksbanken har tidigare gått ut med samma uppmaning. Enligt myndigheten behöver folk använda kontanter i större utsträckning än vad som görs nu. 

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över kontanternas ställning och tillgången till betalmedlet i framtiden. I utredningen föreslås det att så kallad ”kontantplikt” ska gälla för livsviktiga varor. Livsmedel, medicin och offentliga avgifter ska kunna betalas kontant.  

Vård, fordonsbesiktning och avgifter för pass och körkort är exempel på offentliga avgifter som föreslås omfattas av kontantkravet.

Foto: Swish resp BankID

Text: Redaktionen


Willys uppmanar hela Sverige: Sluta genast

2025 08 25

Matpriserna är betydligt högre på orter där konkurrens från lågprisbutiker saknas, eller är svag.

Det visar en färsk rapport från jämförelsesajten Matpriskollen.

Enligt rapporten har en etablering av lågprisbutiker en dubbel positiv effekt för konsumenter. För det första leder konkurrensen från lågprisbutiker till lägre matpriser hos samtliga butiker. För det andra erbjuder lågprisbutiker generellt lägre priser.

Trots det har lågpriskedjor som Willys hindrats från att öppna butiker på många platser i Sverige.

Nu kräver Willys en förändring. I ett uttalande uppmanar lågpriskedjan Sveriges kommuner att ”sluta stoppa etablering av lågprisbutiker”.

– Vi hade kunnat öppna betydligt fler butiker och i betydligt snabbare takt, men tyvärr sätter många kommuner upp onödiga etableringshinder. Det finns flera exempel där vi har försökt etablera butiker i 10-15 år utan att lyckas, och ibland utan att vi förstår varför, säger Willys etableringschef Heinz Möller.

– Det är inte att värna om sina kommuninvånares intresse av att kunna handla billigare mat, fortsätter Möller.

”Måste agera och ta sitt ansvar”

En granskning från Konkurrensverket visar att över 100 kommuner i Sverige saknade lågprisbutiker 2022. Siffran innebär att omkring en miljon svenskar saknar ett lågprisalternativ.

– Det är inte rimligt att många svenska konsumenter betalar tusentals kronor för mycket för maten. Att göra det enklare att etablera lågprisbutiker är den enskilt viktigaste åtgärden för sänkta matpriser, säger Willys vd Nicholas Pettersson.

Pettersson uppmanar Sveriges politiker att agera.

– Konkurrensverket har i flera rapporter under många år konstaterat att kommunernas planarbete bromsar nyetableringar. Nu måste politiker och tjänstemän på både riks- och kommunnivå agera och ta sitt ansvar för att öka den lokala konkurrensen.

LÄS MER: Stor upptäckt om Ica Maxis priser

FAKTA: Det här kräver Willys 

- Efter Matpriskollens granskning kräver Willys snabbare förändringar för att underlätta etableringen av nya matbutiker.

-  Lågpriskedjan vill att det ska bli enklare att förändra verksamheten i befintliga lokaler till livsmedelsbutiker. Vidare kräver Willys att det ska bli enklare att kräva enhetliga beslutsunderlag vid förbud mot eller begränsning av ytan för livsmedelsbutiker, så att etableringar inte kan stoppas utan rimliga skäl. 

Källa: Willys Axfood 

LÄS MER: Storkedja sänker priserna på 2 000 produkter

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen