NY MÄTNING: Putins stöd skjuter i höjden – starkare än på flera år

2022 03 31

Den ryska ledaren stiger i popularitet och stöttas av mer än 80 procent enligt en oberoende undersökning. Samtidigt förnekas ryska befolkningen verkligheten i medier.

Externt har merparten av världens länder tagit kraftigt avstånd från Vladimir Putin. Ryssland har isolerats med hjälp av sanktioner sedan diktatorn anföll grannlandet Ukraina. I helgen uttalade sig USA:s president Joe Biden om att Putin “för guds skull inte kan sitta kvar vid makten”.

Större än på flera år

Det har inte hindrat diktatorn för att stiga i popularitet på hemmaplan. Faktum är att stödet från den ryska befolkningen är starkare än på flera år, rapporterar The New York Times.

Tidningen hänvisar till en undersökning som utförts av den ryska, men oberoende och icke-statliga, forskningsorganisationen Levada Center.

Ökning med 14 procentenheter

Enligt undersökningen stöttar 83 procent av ryssarna Putins politik. Det är en ökning med 14 procentenheter jämfört med undersökningar som gjordes i januari, före invasionen av Ukraina. 15 procent hävdade att de inte stödjer Putin och två procent hade ingen åsikt i frågan.

Siffrorna ligger nära de opinionsundersökningar som Kreml själva visat upp, där Putins stöd också legat på över 80 procent, rapporterar VG.

Folket enas

Denis Volkov är direktör för Levada och menar att de chockartade och förvirrade känslor som flera ryssar upplevde vid krigets inledning nu håller på att förändras. Snarare håller nu ryska folket på att enas kring sin ledare.

“Alla är emot oss”

– Konfrontationen med väst har sammanfört människor, säger Denis Volkov enligt The New York Times. 

Han tillägger att det har skapats en tankegång där “alla är emot oss” och att Putin framställs som en försvarare av ryska folket.

Påstådda förföljelser

I Ryssland har invasionen av Ukraina motiverats som en framtvingad följd på grund av påstådda ukrainska förföljelser och folkmord på rysktalande människor i landet. Det har blivit förbjudet att använda ordet “krig” om den militära konflikten och att publicera någonting som anses “falskt” kan leda till flera år i fängelse.

Facebook, Instagram och Twitter har stängts ned i Ryssland. Även den oberoende tidningen Novaja Gazeta har slutat rapportera i landet efter att varnats av ryska myndigheter.

Lögner från statlig media

Den stora delen av ryska befolkningen konsumerar enbart rysk statlig television för sina nyheter. Man matas dagligen med falska budskap och berättelser om att det inte finns något krig eller att man genomför en "specialoperation" för att försvara sig mot en påstådd extremhöger i Ukraina.

Samtidigt har inte Putinregimens narrativ köpts av alla. Omfattande protester har pågått i Ryssland sedan kriget bröt ut, men har alltjämt slagits ned av den brutala diktatorns ordningsmakt. I början av månaden hade nästan 13 000 demonstranter gripits över hela landet, enligt människorättsgruppen OVD-Info.

“Utländsk agent”

Generellt kan ryska undersökningar vara opålitliga eftersom människor inte tros våga vädra sina riktiga åsikter, men Levada Center anses av ryska regimen som en “utländsk agent” och kan ses som en adekvat spegling av den ryska befolkningens humör, erfar The New York Times.

1 600 personer från hela Ryssland deltog i undersökningen och felmarginalen beräknas vara så låg som 3,4 procentenheter enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Natos artikel fem kan aktiveras

2025 11 18

Helgens sabotage mot en järnväg i Polen utreds som sabotage.

Två ukrainska medborgare, som agerat på uppdrag av rysk underrättelsetjänst, misstänks ha anordnat explosionen på järnvägen mellan Warszawa och Lublin – en tågsträcka som bland annat används för vapenleveranser till Ukraina.

Gärningspersonerna använde sprängämnet C4, rapporterar den polska tidningen Fakt.

– Sprängladdningen C4 detonerades med hjälp av en 300 meter lång elkabel. Deras avsikt var att orsaka en tågolycka, skriver tidningen.

Öppnar för artikel fem

Efter utförandet av sabotaget ska de misstänkta ha flytt över gränsen till Belarus.

Nu kan Polen aktivera Natos artikel fem, som fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Den polske generalen Mieczysław Bieniek utesluter inte ett sådant scenario.

– Natos artikel fem är avsedd att aktiveras när väpnad aggression förekommer, men även i situationer med aggression av terrorkaraktär. Först måste detta dock bevisas, säger han till Fakt.

– Låt oss komma ihåg att efter attacken mot World Trade Center aktiverades artikel fem när det bevisades att flygplanen styrdes av terrorister som hade anlänt från al-Qaidas baser i Afghanistan, tillägger generalen.

Om artikel fem aktiveras är varje Natoland förpliktigat att stödja den medlem som angripits.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till 

Kommer begära hjälp

General Bieniek utesluter inte att Polen kan åberopa Natos artikel fem.

Men innan det blir aktuellt kommer landet sannolikt aktivera försvarsalliansens artikel fyra, som innebär att medlemsländerna ska samråda om det säkerhetshot som uppstått.

– När gärningsmännens identitet officiellt bekräftats, kan vi begära att artikel fyra i Natofördraget aktiveras. De ger oss möjlighet att samråda med våra partners och genomföra åtgärder för bättre övervakning av området tillsammans med våra allierade, säger Bieniek till tidningen.

LÄS OCKSÅ: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Foto: 

Text: Redaktionen


18nov25

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skatte­sänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

LÄS MER: Från första december: Hårdare tag mot Sveriges bilister 

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg. 

LÄS OCKSÅ:  “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen