NY MÄTNING: Putins stöd skjuter i höjden – starkare än på flera år

2022 03 31

Den ryska ledaren stiger i popularitet och stöttas av mer än 80 procent enligt en oberoende undersökning. Samtidigt förnekas ryska befolkningen verkligheten i medier.

Externt har merparten av världens länder tagit kraftigt avstånd från Vladimir Putin. Ryssland har isolerats med hjälp av sanktioner sedan diktatorn anföll grannlandet Ukraina. I helgen uttalade sig USA:s president Joe Biden om att Putin “för guds skull inte kan sitta kvar vid makten”.

Större än på flera år

Det har inte hindrat diktatorn för att stiga i popularitet på hemmaplan. Faktum är att stödet från den ryska befolkningen är starkare än på flera år, rapporterar The New York Times.

Tidningen hänvisar till en undersökning som utförts av den ryska, men oberoende och icke-statliga, forskningsorganisationen Levada Center.

Ökning med 14 procentenheter

Enligt undersökningen stöttar 83 procent av ryssarna Putins politik. Det är en ökning med 14 procentenheter jämfört med undersökningar som gjordes i januari, före invasionen av Ukraina. 15 procent hävdade att de inte stödjer Putin och två procent hade ingen åsikt i frågan.

Siffrorna ligger nära de opinionsundersökningar som Kreml själva visat upp, där Putins stöd också legat på över 80 procent, rapporterar VG.

Folket enas

Denis Volkov är direktör för Levada och menar att de chockartade och förvirrade känslor som flera ryssar upplevde vid krigets inledning nu håller på att förändras. Snarare håller nu ryska folket på att enas kring sin ledare.

“Alla är emot oss”

– Konfrontationen med väst har sammanfört människor, säger Denis Volkov enligt The New York Times. 

Han tillägger att det har skapats en tankegång där “alla är emot oss” och att Putin framställs som en försvarare av ryska folket.

Påstådda förföljelser

I Ryssland har invasionen av Ukraina motiverats som en framtvingad följd på grund av påstådda ukrainska förföljelser och folkmord på rysktalande människor i landet. Det har blivit förbjudet att använda ordet “krig” om den militära konflikten och att publicera någonting som anses “falskt” kan leda till flera år i fängelse.

Facebook, Instagram och Twitter har stängts ned i Ryssland. Även den oberoende tidningen Novaja Gazeta har slutat rapportera i landet efter att varnats av ryska myndigheter.

Lögner från statlig media

Den stora delen av ryska befolkningen konsumerar enbart rysk statlig television för sina nyheter. Man matas dagligen med falska budskap och berättelser om att det inte finns något krig eller att man genomför en "specialoperation" för att försvara sig mot en påstådd extremhöger i Ukraina.

Samtidigt har inte Putinregimens narrativ köpts av alla. Omfattande protester har pågått i Ryssland sedan kriget bröt ut, men har alltjämt slagits ned av den brutala diktatorns ordningsmakt. I början av månaden hade nästan 13 000 demonstranter gripits över hela landet, enligt människorättsgruppen OVD-Info.

“Utländsk agent”

Generellt kan ryska undersökningar vara opålitliga eftersom människor inte tros våga vädra sina riktiga åsikter, men Levada Center anses av ryska regimen som en “utländsk agent” och kan ses som en adekvat spegling av den ryska befolkningens humör, erfar The New York Times.

1 600 personer från hela Ryssland deltog i undersökningen och felmarginalen beräknas vara så låg som 3,4 procentenheter enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen