Putins ställer nytt krav för fred – Zelenskyj varnar

2025 01 21

Vladimir Putin ställer ett nytt krav för fred som är oacceptabelt för Ukraina, menar Volodymyr Zelenskyj.

Det har pratats mycket om möjligheten att få till en fredsförhandling mellan Ryssland och Ukraina 2025, inte minst eftersom Donald Trump har varit tydlig med att han vill se ett slut på kriget.

Risken är dock att Putins Ryssland ställer krav som är helt oacceptabla för Ukraina.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger vid World Economic Forum i Davos att Putin kan komma att återuppta ett krav som ställdes kort efter att invasionen inleddes, rapporterar TV2.

Ställer hårt krav

Enligt Zelenskyj kommer Putin kräva i fredsförhandlingar att Ukrainas armé ska bli fem gånger mindre.

Det är ett krav som första gången framkom i ett utkast till ett fredsavtal som Ryssland tog fram strax efter att invasionen inleddes, enligt kanalen.

Enligt utkastet krävde Ryssland att Ukrainas armé ska minskas ned till bara 50 000 soldater.

– Det här är vad han vill. Vi kommer inte att tillåta att det händer, säger Zelenskyj på tisdagen.

”Det här är vad han vill”

Mediekanalen Radio Free Europe/Radio Liberty uppges ha tillgång till det ryska förslaget till fredsavtal från 2022.

Och där framgår alltså att Ryssland krävde att Ukrainas armé skulle bli fem gånger mindre än den var då.

Det kravet kommer Putin att framföra även i framtida fredsförhandlingar, enligt Zelenskyj.

– Det snabbaste sättet för Ryssland är att sätta press på USA för att hålla Ukraina utanför Nato och att sätta press på alla allierade att minska vår armé med fem gånger. Det här är vad han vill, säger Zelenskyj, enligt den nationella ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

Vill se enat Europa

Om Ukrainas armé reducerades så skulle det få allvarliga konsekvenser för Ukraina och för Europa, påpekar Zelenskyj.

Om Putin får igenom en för honom fördelaktig fred så kommer Ryssland att fortsätta med sina aggressioner gentemot omvärlden, varnade Zelenskyj.

Vid mötet i Davos påpekade Zelenskyj även att europeisk säkerhetspolitik behöver bli mer enad, inte minst efter Donald Trumps tillträde som president i USA.

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen