Putins spionfartyg nära Sverige – något kan hända

2024 10 08

Det ryska spionfartyget GS-31 Chusovoy har upptäckts drygt 13 mil från Sverige.

Fartyget befinner sig i det danska sundet Stora Bält, mellan Fyn och Langeland i väster och Själland och Lolland i öster.

Enligt sajten Danwatch, som bedriver undersökande journalistil, tillhör fartyget den ryska flottan och har sällskap av den militära bogserbåten SB-123.

GS-31 Chusovoy kan bland annat fånga upp signaler från västerländska ubåtar. Men fartyget kan även syssla med andra aktiviteter.

Kenneth Øhlenschlæger Buhl, krigskapten och militärforskare vid Institutionen för strategi- och krigsstudier vid Norska Försvarshögskolan, anser att det finns anledning till oro.

– Vi måste alltid vara oroliga när ryska fartyg befinner sig i och runt danskt vatten. Framför allt måste vi hålla ett öga på om de ligger nära potentiella energi- och internetsjökablar. Vi har tidigare sett att ryssarna visat stort intresse för detta, säger militärforskaren till danska TV2.

Får vistas i vattnet

De ryska fartygen observerades i danskt vatten under söndagen och måndagen. De får befinna sig i Stora Bält eftersom det är ett så kallat internationellt sund.

– Det kräver dock att det handlar om "ofarlig passage". Fartygen får inte ligga för ankar, göra ärenden eller flyga med helikoptrar, säger Kenneth Øhlenschlæger Buhl och tillägger snabbt:

– Med det sagt så har vi inte en chans att kolla om de sitter och lyssnar på vår information på sina elektroniska apparater när de seglar genom Stora Bält.

Kartlägger infrastruktur

En granskning från SVT, DK, NRK och Yle har tidigare avslöjat att ryska spionfartyg kartlägger vindkraftsparker, gasledningar och kraft- och internetkablar i vattnen runt Danmark, Norge, Finland och Sverige.

Ett stort antal militära och civila fartyg är delaktiga i kartläggningen.

– Självklart är det ett allvarligt hot eftersom det innebär att man har en vilja att förbereda något. Säkerhetspolisen och Militära underrättelsetjänsten har under ett antal år pekat på Rysslands aggressiva beteende i Östersjön. Det måste man ta på största allvar.

Det sade Björn Palmertz, tf chef vid Centrum för cybersäkerhet, RISE, till SVT Nyheter i samband med avslöjandet.

Foto: WarshipCam

Text: Redaktionen

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny sopregel införs 1 januari – hushåll måste betala

2026 10 06

Från och med årsskiftet införs nya sopregler i Sverige.

Det är de nya reglerna om förpackningsinsamlingen som träder i kraft den 1 januari 2027. Enligt lagen ska alla hushåll då ha tillgång vad som kallas fastighetsnära insamling, vilket innebär möjlighet att slänga papper, plast, glas och metall högst 400 meter från bostaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen, framhöll den dåvarande S-regeringen när besked kom sommaren 2022.

Läggs på hushållen

Gratis har det dock inte blivit, rapporterar SvD. Det är företagen bakom förpackningarna som ska bära kostnaden. Producenterna betalar därför ersättning till kommunerna som har ansvaret för insamlingen.

Men modellen som ligger till grund för ersättningen utgår från hämtning av glas och metall var fjärde vecka och papp- och plastförpackningar varannan vecka.

Så fungerar det inte i verkligheten, menar experterna. Hämtningarna behöver ske med tätare mellanrum vilket driver upp kostnaderna för kommuner och fastigheter – och en del av dem läggs på hushållen.

– Frågan är när det blev hushållens ansvar att betala för ett underfinansierat system? säger Elvira Andersson, förvaltningsexpert på Fastighetsägarna, till tidningen.

360 kronor per hushåll

Bara i Stockholm fattas cirka 70 miljoner kronor för att täcka de extra kostnaderna den nya lagen medför. Producentansvaret täcker heller inte allt för de fastigheter som kan beviljas undantag. Det nya förslaget på avfallstaxa innebär 360 kronor mer per hushåll och år för berörda fastigheter.

– Om ersättningen inte täcker kostnaderna så måste ju vi täcka våra kostnader på något sätt och då ta betalt av hushållen, säger Malin Werner, avdelningschef på Stockholm Vatten och Avfall, till SvD.

Läs mer: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Återvinningsstationer försvinner

Den nya lagen har sin grund i EU:s avfallsdirektiv och syftar till att öka återvinningen. En annan effekt av lagen är att de traditionella återvinningsstationera avvecklas och försvinner.

– Enklare insamling och sortering av förpackningar för hushåll och verksamheter gör att producenterna kan återvinna mer avfall, och bidrar i sin tur till en mer resurseffektiv hantering av avfall, förklarade regeringen 2022.

För lite mindre än ett år sedan meddelade exempelvis Uppsala Vatten och Avfall att 19 av 27 av kommunens återvinningsstationer kommer att stängas.

– De 8 återvinningsstationer som blir kvar kommer att göras om och enbart ta emot plast- och pappersförpackningar. Det har beslutats av Naturvårdsverket och sker i samband med att den fastighetsnära insamlingen nu byggs ut i Sverige, skrev Uppsala Vatten och Avfall i ett uttalande.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen