Putins semesterparadis attackerat

2023 09 20

En kraftig brand har brutit ut i ryska Sotji vid Svarta havet.

En oljedepå i närheten av stadens flygplats står i lågor.

Det rapporterar flera ryska statliga medier på onsdagsmorgonen.

På sociala medier florerar filmklipp som visar hur massiva lågor och stor svart rök stiger från platsen.

Ett omfattande släckningsarbetet pågår.

Den lokala räddningstjänsten har skickat flera enheter till platsen.

Skadeläget är oklart.

Oklara omständigheter

Vad som orsakade branden är i nuläget inte fastställt.

Mycket tyder dock på att någon form av explosion ska ha inträffat.

Vittnen från platsen uppger att man hört fler explosioner från platsen kort innan eldsvådan bröt ur.

Det rapporterar den ryska statliga nyhetsbyrån RIA.

Uppgifter om drönare 

På sociala medier hävdas det att en ukrainsk drönarattack orsakade branden.

Uppgifterna har inte bekräftats.

Putins semesterparadis

Sotji är en stad i södra Ryssland med cirka 410 000 invånare.

Närheten till Svarta havet, ett varmt klimat och stora investeringar har förvandlat staden till en av landets populäraste semesterorter.

Rysslands diktator Vladimir Putin har investerat stora summor för att rusta upp staden.

Sotji arrangerade OS 2014 och VM i fotboll 2018.

Inför mästerskapen byggdes staden ut och enorma summor satsades på nya lyxresorter, idrottsanläggningar och vägar.

Lyxpalats vid havet

Den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och hans medarbetare har avslöjat att Putin i hemlighet låtit bygga ett jättepalats i närheten av Sotji.

Enligt Navalnyj har lyxpalatset betalats med de ryska skattebetalarnas pengar.

Notan landade på 11 miljarder kronor.

Oppositionspolitikern hävdar att Putins jättepalats till ytan utgör den största privatägda fastigheten i Ryssland.

– Det rör sig om ett bygge som är hälften så stort som Stockholms slott, framhöll SR Ekot när avslöjandet offentliggjordes.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen