Putins helikoptrar slås ut – stor attack med nytt vapen

2025 09 21

Tre ryska Mi-8-helikoptrar har slagits ut i en stor attack på Krym.

Det uppger Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst, HUR.

Man ska också ha slagit ut ett mycket dyrt radarsystem.

Helikoptrar och radarsystem utslagna

Ukraina har riktat attacker mot baser på det ockuperade Krym, rapporterar Kyiv Post på söndagen.

Enligt underrättelsetjänsten HUR har man slagit till mot tre ryska militärhelikoptrar av modellen Mi-8.

Man har också attackerat radarsystemet Nebo-U, som uppges vara väldigt värdefullt.

Exakt när attacken har ägt rum framgår inte, men uppgifterna kom på söndagsmorgonen och bekräftas av bilder från drönares värmekamera som HUR har släppt.

Bilderna visar bland annat hur en drönare träffar radarn och hur andra drönare flyger mot Mi-8:or som finns på en flygbas.

Vid en av attackerna har Ukraina också använt ett nytt supervapen.

LÄS OCKSÅ: Kraftiga explosioner skakar Ryssland - se videon här

Använde nytt supervapen

Ukrainas nya superrobot ”Flamingo” har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden.

Roboten uppges ha en räckvidd på 3 000 kilometer, vilket innebär att den kan nå alla de största städerna i Ryssland.

Enligt uppgifter ska ”Flamingo”-roboten ha använts vid en av attackerna på Krym.

Attackerna mot det av Ryssland ockuperade Krym är ett led i Ukrainas ansträngningar för att slå tillbaka hårdare mot Ryssland, som på senare tid har utfört allt större och mer intensiva attacker som även har krävt många civila dödsoffer.

– Kyiv har intensifierat attackerna mot det ockuperade Krym under de senaste månaderna, rapporterar tidningen.

Nya ryska attacker

Det senaste dygnet har Ryssland också utfört nya attacker som har drabbat civila, rapporterar Kyiv Independent.

Minst en civilperson har dödats och åtta har skadats i ryska attacker i Ukraina under det gångna dygnet, enligt rapporter på söndagsmorgonen.

LÄS OCKSÅ: Trump och Kina överens - "Ger USA kontrollen"

Foto: D. Terekhov, Wikimedia

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 16

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten  från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska. 

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen