”Putins förlängda arm” – i möte med Mette Frederiksen

2025 10 03

En Rysslandsvänlig premiärminister har besökt Danmark.

Sedan 2023 har Georgien varit ett kandidatland för EU-medlemskap.

När landet gick till val 2024 förekom omfattande anklagelser om valfusk, när Irakli Kobakhidze valdes till premiärminister.

Flera tusen georgier gick ut på gatorna för att demonstrera och krävde att valet skulle ogiltigförklaras.

– Irakli Kobakhidze anklagas för valfusk, för att ha beordrat brutalitet mot demonstranter och för att ha fört det lilla kaukasiska landet farligt nära sin norra granne Ryssland, uppger danska TV2.

Närmare Ryssland

Den georgiske premiärministern anklagas för att styra landet närmare Ryssland, och har kallats för ”Putins förlängda arm”.

– En stor del av befolkningen vill ha ett EU-medlemskap, men regeringens kurs speglar en tilltagande auktoritär strömning och en förskjutning mot Kreml, vilket undergräver folkets EU-drömmar, uppger danska nyhetskanalen.

– I Bryssel ses Georgien som ett skolboksexempel på hur ryskt inflytande kan underminera en ung demokrati som annars har haft ögonen på Europa i åratal.

LÄS MER: “De är rejält oroliga i Moskva”

Inbjuden till Danmark

I veckan var den georgiske premiärministern inbjuden till Danmark, i samband med EU:s toppmöte.

– Klädd i svart slips och med sin karakteristiska sidbena flankerades han av den danska statsministern Mette Frederiksen, uppger kanalen.

Framträdandet i Köpenhamn möts nu av kritik i vissa georgiska kretsar.

På sanktionslistor

Irakli Kobakhidze finns personligen på flera EU-länders sanktionslistor.

Han finns också på en ukrainsk sanktionslista, där han anklagas för att ha främjat rysk propaganda om kriget i Ukraina.

- Är Kobakhidze verkligen rätt person att bjuda in till ett sådant möte? Och riskerar det inte att utmålas i regimens propaganda som en "normalisering" av EU?, framhåller den georgiska journalisten Anna Gvarishvili i ett inlägg på X, rapporterar TV2.

En georgisk oppositionspolitiker, Marika Mikiashvili, är inne på samma linje.

– Vi tycker att den georgiska regeringen ska isoleras och inte bjudas in någonstans. Än mindre till ett möte om Ukraina, när de stöder Ryssland, säger hon till TV2.

LÄS OCKSÅ: ”Slå till djupt” – USA ger grönt ljus till Ukraina

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland har riktat vapen mot danska fartyg

2025 10 03

Dansk underrättelsetjänst håller pressträff till följd av hotbilden mot landet.

Det råder hög risk för sabotage mot den danska militären.

Beskedet kommer från den danska försvarsmaktens underrättelsetjänst, FE, på fredagsförmiddagen.

Enligt Thomas Ahrenkiel, chef för FE, har det funnits flera fall då ryska krigsfartyg seglat på kollisionskurs med danska krigsfartyg i danskt vatten, rapporterar TV2.

Dessutom har ryska krigsfartyg vid flera tillfällen riktat vapen mot danska fartyg och helikoptrar, även det i danskt vatten, lyder beskedet på fredagen.

– Vi har registrerat att ryska krigsfartyg seglar genom de danska sunden med sonar- och drönarutrustning, säger Ahrenkiel.

"Otänkbart före kriget"

FE-chefen stämmer in i statsminister Mette Frederiksens uttalande om att Ryssland för ett hybridkrig mot Natolandet.

– Det är vår bedömning att Ryssland för närvarande för ett hybridkrig mot Danmark och väst. Det här innebär att Ryssland använder militära medel för att bland annat sätta press på oss, säger Ahrenkiel enligt TV2.

– Ryssland använder metoder som skulle vara otänkbara före kriget, tillägger han.

Just nu ligger dessutom det ryska krigsskeppet Aleksandr Shabalin utanför danskt vatten söder om Langeland. Det är inne på sitt nionde dygn i området.

– Ryssland använder militär makt för att försöka skrämma oss att upprätthålla våra sjöfartsregler. Och nu när ett ryskt landstigningsfartyg ligger för ankar söder om Langeland kan det bero på att de är villiga att ingripa om vi försöker hindra deras fartyg i skuggflottan från att segla fritt, säger Thomas Ahrenkiel.

LÄS MER: Finland varnar Vladimir Putin

Vill "flytta gränsen" för artikel 5

Enligt FE-chefen “sätter bara fantasin” gränser för hur Ryssland kan utforma nästa hot. Till exempels kulle det ske genom fortsatta drönarflygningar, men också cyberangrepp.

Enligt Ahrenkiel försöker Ryssland flytta gränsen för vad som skulle utlösa Natos artikel fem, det vill säga att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp på hela alliansen och skulle kräva alla medlemmars försvarsinsats.

– Ryssland är inte intresserat av att starta ett faktiskt krig mot oss. Men när man rör sig in i hybridhotfältet suddar man gradvis ut gränsen mellan vad som är en attack och vad som inte är en attack, säger Ahrenkiel.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen understryker att det i nuläget inte finns något direkt militärt hot mot Danmark.

LÄS OCKSÅ: "De är rejält oroliga i Moskva"

Foto:

Text: Redaktionen

Ett av Sveriges populäraste livsmedel rasar i försäljning

2025 10 03

Försäljningen av en svenskfavorit i matbutiken minskar kraftigt.

Varje år säljs omkring 40 000 ton köttfärs i matbutiker runt om i Sverige.

Men det senaste året har försäljningen av det populära livsmedlet minskat dramatiskt, visar en undersökning från Yougov.

– Det här är ett tydligt exempel på hur konsumenterna anpassar sina matinköp när priserna stiger kraftigt inom vissa produktkategorier. Medan priset på nötfärs ökat med en femtedel har kycklingfärs faktiskt blivit något billigare, säger företages affärsområdeschef Charlotte Alring, rapporterar Dagligvarunytt.

Stort tapp

Den totala försäljningsvolymen på köttfärs har gått ner 31 procent under året som gått.

När det kommer till nötfärs är tappet hela 42 procent.

Kycklingfärsen ökar däremot i popularitet, med en uppgång på 14 procent.

– Konsumenterna är smarta och hittar alternativ som är mer ekonomiskt fördelaktiga, säger Charlotte Alring.

LÄS MER: Forskare uppmanar: ta ut pengar nu – så mycket behövs

Svensk köttkonsumtion

Jordbruksverket beräknar svenskarnas köttkonsumtion varje år.

– Totalkonsumtionen av kött har minskat från den svenska rekordnivån, det vi brukar kalla ”peak meat”, på 88,3 kilo per capita 2016 till 80,5 kilo per capita 2024, uppger myndigheten i ett uttalande.

Priset på kött påverkar konsumtionen, men det finns också andra faktorer som spelar in.

– Priser och ekonomi påverkar konsumtionen av kött, men den styrs också av andra faktorer som samhällsdebatter, värderingar och trender, uppger Jordbruksverket.

– Genom att bli mer medvetna om hur vi konsumerar kött kan vi påverka miljön och klimatet, men också landsbygdens utveckling, vår hälsa, djurens välfärd, landets försörjningsförmåga och global utveckling.

Även andra alternativ

Försäljningen av färs som är gjord på baljväxter istället för kött påverkas också när priset förändras.

– Vi ser en tydlig beteendeförändring hos konsumenterna där man köper mindre malet kött av de flesta sorter men även baljväxter, säger Charlotte Alring, rapporterar Dagligvarunytt.

– Att snittköpet minskar samtidigt som inköpstillfällena blir färre på köttfärs visar att många hushåll aktivt arbetar med att hålla nere sina matkostnader.

LÄS OCKSÅ: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Foto: Coop

Text: Redaktionen