JUST NU: Putins delegation sprider skräck

2022 12 19

Rysslands diktator Vladimir Putin har landat i Belarus huvudstad Minsk.

Under måndagen träffade han sin allierade, Belarus diktator Alexandr Lukasjenko.

Med sig hade Putin en tung delegation – försvarsminister Sergej Sjojgu och utrikesminister Sergej Lavrov.

– Förmodligen den mest betydelsefulla trion ryska dignitärer på belarusisk mark sedan kalla kriget, skriver Sky News Moskva-korrespondent Diana Magnay.

Hon antyder att försvarsminister Sergje Sjojgus medverkan tyder på att Putins besök inte handlar om Belarus och Rysslands ekonomiska samarbete, vilket Moskva har antytt.

Det är också försvarsministerns andra resa till Minsk den här månaden.

Den 3 december dök han upp oväntat upp och undertecknade någon form av försvarspakt med den belarusiske försvarsministern, även om detaljerna i avtalet är okända.

– Det tyder på att något är på gång, framhåller Diana Magnay.

Rysslands-korrespondenten pekar även på de storskaliga militärövningar som ryska styrkor har inlett i Belarus.

Den inhemska militären har även visat framfötterna i samband med Putins besök. 

– Det är osannolikt en slump att den belarusiska militären precis innan Putins ankomst meddelade att de har genomfört en omfattande beredskapskontroll.  Det betyder i huvudsak att de har utökat kapaciteten för sina militära reserver, vilket kan vara ett första steg till mobilisering. Det var det verkligen i Ryssland, skriver Diana Magnay.

Har tränat sedan april

Konrad Muzyka, säkerhetsanalytiker på brittiska Rochan Consulting, instämmer i Sky News-journalistens analys.

– Belarus väpnade styrkorna har tränat mycket sedan april. De har möjligen inte varit så här aktiva sedan slutet av kalla kriget, säger Muzyka till Sky News.

Han tillägger:

– Om du adderar alla mobiliseringsinsatser som de har gjort under de senaste månaderna –  bland annat kontroller av reservisternas data, påtvingade besök till militärkontor för att bekräfta deras bostadsuppgifter och så vidare och så vidare, så indikerar detta att den belarusiska rollen i detta krig kan förändras inom en snar framtid.

Extremt impopulärt på hemmaplan

Om Alexandr Lukasjenko väljer att vika sig för Putin och skickar trupper till Ukraina kommer han att få betala ett högt pris.

Beslutet skulle vara extremt impopulärt på hemmaplan, framhåller Diana Magnay,

– Men Lukasjenko kanske inte har något val. Sedan oroligheterna i samband med presidentvalet 2020 står han Ryssland i skuld och är utlämnad till grannen i öst.

Avslutningsvis understryker Moskva-korrespondenten att försvarsminister Sergej Sjojgus närvaro i Minsk endast tyder på en sak:

– Putin tar en extremt aktiv roll i planeringen av nästa steg i denna offensiv, när och vad det än må vara.

Förnekar ny offensiv

Ukraina har vid flera tillfällen varnat för att Ryssland tillsammans med Belarus planerar en omfattande offensiv mot Kyiv efter årsskiftet.

Tidigare under dagen förnekade Kremls talesperson Dmitrij Peskov det ukrainska påståendet.

Han kallade rapporterna för ”grundlösa” och ”idiotiska”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: USA slår till mot Iran

2025 09 17

USA riktar återigen in sig på Irans militär.

I juni attackerade USA flera anläggningar i Iran, i ett försök att stoppa regimens kärnvapenprogram.

Attacken beskrevs av Donald Trump som en framgång.  

– Alla flygplan är nu utanför Irans luftrum. En full last med bomber släpptes på den primära anläggningen, Fordow. Alla flygplan är i säkerhet och på väg hem, skrev Donald Trump på Truth Social då.

Attacken väckte hård kritik från flera håll.

I USA hördes kritiska uttalanden från både demokrater och republikaner.

Nya sanktioner

Nu meddelar det amerikanska finansdepartementet att flera nya sanktioner införs mot Iran.

Minst tolv personer och företag är föremål för de nya sanktionerna.

– Iranska enheter förlitar sig på skuggbanknätverk för att undvika sanktioner och flytta miljoner genom det internationella finansiella systemet, säger departementets statssekreterare John K. Hurley, i ett uttalande.

– Under president Trumps ledarskap kommer vi att fortsätta att störa dessa viktiga finansiella strömmar som finansierar Irans vapenprogram och skadliga aktiviteter i Mellanöstern och på andra håll.

LÄS OCKSÅ: Kina slår till mot USA:s guldägg: stoppa alla beställningar

Slår mot Irans försvar

Finansdepartementet framhåller att sanktionerna kommer slå mot personer som har hjälpt till att slussa in pengar till Irans försvarsministerium.

Men också mot det Islamiska revolutionsgardet, som är huvudenheten i Irans militär.

– Som ett resultat av dagens åtgärd blockeras all egendom och alla intressen i egendom som tillhör de utpekade eller blockerade personerna, uppger det amerikanska finansdepartementet.

Iran har ställt villkor

Som villkor för att återuppta förhandlingarna om landets kärnprogram har Iran bland annat krävt ekonomisk kompensation för skador på deras kärntekniska anläggningar, efter bombningarna i början av sommaren.

USA har avfärdat kraven, rapporterar Reuters.

– Vi utplånade deras kärnvapenmöjligheter. De kan börja om igen. Om de gör det kommer vi att utplåna det snabbare än du kan vifta med fingret åt det. Det kommer vi att göra med glädje, öppet och gärna, har Trump sagt, enligt nyhetsbyrån.

LÄS MER: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Ryssland sträcker nu ut en hand till Turkiet i förhoppning om hjälp.

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen