JUST NU: Putins delegation sprider skräck

2022 12 19

Rysslands diktator Vladimir Putin har landat i Belarus huvudstad Minsk.

Under måndagen träffade han sin allierade, Belarus diktator Alexandr Lukasjenko.

Med sig hade Putin en tung delegation – försvarsminister Sergej Sjojgu och utrikesminister Sergej Lavrov.

– Förmodligen den mest betydelsefulla trion ryska dignitärer på belarusisk mark sedan kalla kriget, skriver Sky News Moskva-korrespondent Diana Magnay.

Hon antyder att försvarsminister Sergje Sjojgus medverkan tyder på att Putins besök inte handlar om Belarus och Rysslands ekonomiska samarbete, vilket Moskva har antytt.

Det är också försvarsministerns andra resa till Minsk den här månaden.

Den 3 december dök han upp oväntat upp och undertecknade någon form av försvarspakt med den belarusiske försvarsministern, även om detaljerna i avtalet är okända.

– Det tyder på att något är på gång, framhåller Diana Magnay.

Rysslands-korrespondenten pekar även på de storskaliga militärövningar som ryska styrkor har inlett i Belarus.

Den inhemska militären har även visat framfötterna i samband med Putins besök. 

– Det är osannolikt en slump att den belarusiska militären precis innan Putins ankomst meddelade att de har genomfört en omfattande beredskapskontroll.  Det betyder i huvudsak att de har utökat kapaciteten för sina militära reserver, vilket kan vara ett första steg till mobilisering. Det var det verkligen i Ryssland, skriver Diana Magnay.

Har tränat sedan april

Konrad Muzyka, säkerhetsanalytiker på brittiska Rochan Consulting, instämmer i Sky News-journalistens analys.

– Belarus väpnade styrkorna har tränat mycket sedan april. De har möjligen inte varit så här aktiva sedan slutet av kalla kriget, säger Muzyka till Sky News.

Han tillägger:

– Om du adderar alla mobiliseringsinsatser som de har gjort under de senaste månaderna –  bland annat kontroller av reservisternas data, påtvingade besök till militärkontor för att bekräfta deras bostadsuppgifter och så vidare och så vidare, så indikerar detta att den belarusiska rollen i detta krig kan förändras inom en snar framtid.

Extremt impopulärt på hemmaplan

Om Alexandr Lukasjenko väljer att vika sig för Putin och skickar trupper till Ukraina kommer han att få betala ett högt pris.

Beslutet skulle vara extremt impopulärt på hemmaplan, framhåller Diana Magnay,

– Men Lukasjenko kanske inte har något val. Sedan oroligheterna i samband med presidentvalet 2020 står han Ryssland i skuld och är utlämnad till grannen i öst.

Avslutningsvis understryker Moskva-korrespondenten att försvarsminister Sergej Sjojgus närvaro i Minsk endast tyder på en sak:

– Putin tar en extremt aktiv roll i planeringen av nästa steg i denna offensiv, när och vad det än må vara.

Förnekar ny offensiv

Ukraina har vid flera tillfällen varnat för att Ryssland tillsammans med Belarus planerar en omfattande offensiv mot Kyiv efter årsskiftet.

Tidigare under dagen förnekade Kremls talesperson Dmitrij Peskov det ukrainska påståendet.

Han kallade rapporterna för ”grundlösa” och ”idiotiska”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen