JUST NU: Putins delegation sprider skräck

2022 12 19

Rysslands diktator Vladimir Putin har landat i Belarus huvudstad Minsk.

Under måndagen träffade han sin allierade, Belarus diktator Alexandr Lukasjenko.

Med sig hade Putin en tung delegation – försvarsminister Sergej Sjojgu och utrikesminister Sergej Lavrov.

– Förmodligen den mest betydelsefulla trion ryska dignitärer på belarusisk mark sedan kalla kriget, skriver Sky News Moskva-korrespondent Diana Magnay.

Hon antyder att försvarsminister Sergje Sjojgus medverkan tyder på att Putins besök inte handlar om Belarus och Rysslands ekonomiska samarbete, vilket Moskva har antytt.

Det är också försvarsministerns andra resa till Minsk den här månaden.

Den 3 december dök han upp oväntat upp och undertecknade någon form av försvarspakt med den belarusiske försvarsministern, även om detaljerna i avtalet är okända.

– Det tyder på att något är på gång, framhåller Diana Magnay.

Rysslands-korrespondenten pekar även på de storskaliga militärövningar som ryska styrkor har inlett i Belarus.

Den inhemska militären har även visat framfötterna i samband med Putins besök.

– Det är osannolikt en slump att den belarusiska militären precis innan Putins ankomst meddelade att de har genomfört en omfattande beredskapskontroll. Det betyder i huvudsak att de har utökat kapaciteten för sina militära reserver, vilket kan vara ett första steg till mobilisering. Det var det verkligen i Ryssland, skriver Diana Magnay.

Har tränat sedan april

Konrad Muzyka, säkerhetsanalytiker på brittiska Rochan Consulting, instämmer i Sky News-journalistens analys.

– Belarus väpnade styrkorna har tränat mycket sedan april. De har möjligen inte varit så här aktiva sedan slutet av kalla kriget, säger Muzyka till Sky News.

Han tillägger:

– Om du adderar alla mobiliseringsinsatser som de har gjort under de senaste månaderna – bland annat kontroller av reservisternas data, påtvingade besök till militärkontor för att bekräfta deras bostadsuppgifter och så vidare och så vidare, så indikerar detta att den belarusiska rollen i detta krig kan förändras inom en snar framtid.

Extremt impopulärt på hemmaplan

Om Alexandr Lukasjenko väljer att vika sig för Putin och skickar trupper till Ukraina kommer han att få betala ett högt pris.

Beslutet skulle vara extremt impopulärt på hemmaplan, framhåller Diana Magnay,

– Men Lukasjenko kanske inte har något val. Sedan oroligheterna i samband med presidentvalet 2020 står han Ryssland i skuld och är utlämnad till grannen i öst.

Avslutningsvis understryker Moskva-korrespondenten att försvarsminister Sergej Sjojgus närvaro i Minsk endast tyder på en sak:

– Putin tar en extremt aktiv roll i planeringen av nästa steg i denna offensiv, när och vad det än må vara.

Förnekar ny offensiv

Ukraina har vid flera tillfällen varnat för att Ryssland tillsammans med Belarus planerar en omfattande offensiv mot Kyiv efter årsskiftet.

Tidigare under dagen förnekade Kremls talesperson Dmitrij Peskov det ukrainska påståendet.

Han kallade rapporterna för ”grundlösa” och ”idiotiska”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen