JUST NU: Putins delegation sprider skräck

2022 12 19

Under måndagen träffade han sin allierade, Belarus diktator Alexandr Lukasjenko.

Med sig hade Putin en tung delegation – försvarsminister Sergej Sjojgu och utrikesminister Sergej Lavrov.

– Förmodligen den mest betydelsefulla trion ryska dignitärer på belarusisk mark sedan kalla kriget, skriver Sky News Moskva-korrespondent Diana Magnay.

Hon antyder att försvarsminister Sergje Sjojgus medverkan tyder på att Putins besök inte handlar om Belarus och Rysslands ekonomiska samarbete, vilket Moskva har antytt.

Det är också försvarsministerns andra resa till Minsk den här månaden.

Den 3 december dök han upp oväntat upp och undertecknade någon form av försvarspakt med den belarusiske försvarsministern, även om detaljerna i avtalet är okända.

– Det tyder på att något är på gång, framhåller Diana Magnay.

Rysslands-korrespondenten pekar även på de storskaliga militärövningar som ryska styrkor har inlett i Belarus.

Den inhemska militären har även visat framfötterna i samband med Putins besök. 

– Det är osannolikt en slump att den belarusiska militären precis innan Putins ankomst meddelade att de har genomfört en omfattande beredskapskontroll.  Det betyder i huvudsak att de har utökat kapaciteten för sina militära reserver, vilket kan vara ett första steg till mobilisering. Det var det verkligen i Ryssland, skriver Diana Magnay.

Har tränat sedan april

Konrad Muzyka, säkerhetsanalytiker på brittiska Rochan Consulting, instämmer i Sky News-journalistens analys.

– Belarus väpnade styrkorna har tränat mycket sedan april. De har möjligen inte varit så här aktiva sedan slutet av kalla kriget, säger Muzyka till Sky News.

Han tillägger:

– Om du adderar alla mobiliseringsinsatser som de har gjort under de senaste månaderna –  bland annat kontroller av reservisternas data, påtvingade besök till militärkontor för att bekräfta deras bostadsuppgifter och så vidare och så vidare, så indikerar detta att den belarusiska rollen i detta krig kan förändras inom en snar framtid.

Extremt impopulärt på hemmaplan

Om Alexandr Lukasjenko väljer att vika sig för Putin och skickar trupper till Ukraina kommer han att få betala ett högt pris.

Beslutet skulle vara extremt impopulärt på hemmaplan, framhåller Diana Magnay,

– Men Lukasjenko kanske inte har något val. Sedan oroligheterna i samband med presidentvalet 2020 står han Ryssland i skuld och är utlämnad till grannen i öst.

Avslutningsvis understryker Moskva-korrespondenten att försvarsminister Sergej Sjojgus närvaro i Minsk endast tyder på en sak:

– Putin tar en extremt aktiv roll i planeringen av nästa steg i denna offensiv, när och vad det än må vara.

Förnekar ny offensiv

Ukraina har vid flera tillfällen varnat för att Ryssland tillsammans med Belarus planerar en omfattande offensiv mot Kyiv efter årsskiftet.

Tidigare under dagen förnekade Kremls talesperson Dmitrij Peskov det ukrainska påståendet.

Han kallade rapporterna för ”grundlösa” och ”idiotiska”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen