JUST NU: Putins delegation sprider skräck

2022 12 19

Rysslands diktator Vladimir Putin har landat i Belarus huvudstad Minsk.

Under måndagen träffade han sin allierade, Belarus diktator Alexandr Lukasjenko.

Med sig hade Putin en tung delegation – försvarsminister Sergej Sjojgu och utrikesminister Sergej Lavrov.

– Förmodligen den mest betydelsefulla trion ryska dignitärer på belarusisk mark sedan kalla kriget, skriver Sky News Moskva-korrespondent Diana Magnay.

Hon antyder att försvarsminister Sergje Sjojgus medverkan tyder på att Putins besök inte handlar om Belarus och Rysslands ekonomiska samarbete, vilket Moskva har antytt.

Det är också försvarsministerns andra resa till Minsk den här månaden.

Den 3 december dök han upp oväntat upp och undertecknade någon form av försvarspakt med den belarusiske försvarsministern, även om detaljerna i avtalet är okända.

– Det tyder på att något är på gång, framhåller Diana Magnay.

Rysslands-korrespondenten pekar även på de storskaliga militärövningar som ryska styrkor har inlett i Belarus.

Den inhemska militären har även visat framfötterna i samband med Putins besök. 

– Det är osannolikt en slump att den belarusiska militären precis innan Putins ankomst meddelade att de har genomfört en omfattande beredskapskontroll.  Det betyder i huvudsak att de har utökat kapaciteten för sina militära reserver, vilket kan vara ett första steg till mobilisering. Det var det verkligen i Ryssland, skriver Diana Magnay.

Har tränat sedan april

Konrad Muzyka, säkerhetsanalytiker på brittiska Rochan Consulting, instämmer i Sky News-journalistens analys.

– Belarus väpnade styrkorna har tränat mycket sedan april. De har möjligen inte varit så här aktiva sedan slutet av kalla kriget, säger Muzyka till Sky News.

Han tillägger:

– Om du adderar alla mobiliseringsinsatser som de har gjort under de senaste månaderna –  bland annat kontroller av reservisternas data, påtvingade besök till militärkontor för att bekräfta deras bostadsuppgifter och så vidare och så vidare, så indikerar detta att den belarusiska rollen i detta krig kan förändras inom en snar framtid.

Extremt impopulärt på hemmaplan

Om Alexandr Lukasjenko väljer att vika sig för Putin och skickar trupper till Ukraina kommer han att få betala ett högt pris.

Beslutet skulle vara extremt impopulärt på hemmaplan, framhåller Diana Magnay,

– Men Lukasjenko kanske inte har något val. Sedan oroligheterna i samband med presidentvalet 2020 står han Ryssland i skuld och är utlämnad till grannen i öst.

Avslutningsvis understryker Moskva-korrespondenten att försvarsminister Sergej Sjojgus närvaro i Minsk endast tyder på en sak:

– Putin tar en extremt aktiv roll i planeringen av nästa steg i denna offensiv, när och vad det än må vara.

Förnekar ny offensiv

Ukraina har vid flera tillfällen varnat för att Ryssland tillsammans med Belarus planerar en omfattande offensiv mot Kyiv efter årsskiftet.

Tidigare under dagen förnekade Kremls talesperson Dmitrij Peskov det ukrainska påståendet.

Han kallade rapporterna för ”grundlösa” och ”idiotiska”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen