JUST NU: Putinregimen anklagar Sverige

2023 01 12

Den ryska regimen vänder återigen blickarna mot Sverige.

I flera uttalanden riktar Kreml grova anklagelser mot svenska regeringen och landets myndigheter, rapporterar Reuters.

Bakgrunden är att Vladimir Putins regim anser att Sverige medvetet hemlighåller viktig information kopplat till attentaten mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2.

– Utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova säger att Sveriges vägran att samarbeta med ryska åklagare är “förvirrande” och att Moskva har rätt att få veta detaljerna i undersökningen av explosionerna, som inträffade i september förra året, skriver nyhetsbyrån.

Ingen utländsk makt i utredningar

Putinregimen har tidigare föreslagit att Sverige tillsammans med Ryssland borde undersöka sprängningarna gemensamt, något som avvisades från såväl Sverige som Danmark.

– Vi brukar inte ha utländska makter med i våra brottsutredningar. Det är ett grundläggande förhållningssätt. Det är inte aktuellt, sade dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) om det ryska erbjudandet.

"Svenska myndigheter döljer något"

I Ryssland har man ett annat sätt att se på saken.

– Kanske kan ryska utredare, som genomför en objektiv undersökning, komma till obekväma slutsatser om vem som utförde detta terroristiska sabotage. Om vem som planerade det och vem som genomförde det, säger Maria Zakharova på en pressträff.

Hon tillägger:

– De svenska myndigheterna har något att dölja.

Hävdar västerländskt sabotage

Moskva har vid ett flertal tillfällen, utan bevis, hävdat att attackerna mot gasledningarna är ett västerländskt sabotage.

Åklagarmyndigheten har inte pekat ut någon misstänkt men bekräftar däremot att det rör sig om en uppsåtlig attack.

– Vid de brottsplatsundersökningar som genomfördes på plats i Östersjön gjordes omfattande beslag och området har dokumenterats noggrant. Analyser som nu utförts visar på rester av sprängämnen på flera av de främmande föremål som påträffades, sade kammaråklagare er Mats Ljungqvist i ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten i november.

Kan vara omöjligt att bevisa

Att bevisa vem som ligger bakom explosionerna kan dock visa sig vara omöjligt. Det har flera utredare uppgett för Washington Post.

Ryssland pekades tidigt ut som huvudmisstänkt, men misstankarna går inte att bekräfta.

– Det finns i nuläget inga bevis som pekar på att Ryssland ligger bakom sabotaget, uppgav en europeisk utredare till tidningen strax före jul.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen