JUST NU: Putinregimen anklagar Sverige

2023 01 12

Den ryska regimen vänder återigen blickarna mot Sverige.

I flera uttalanden riktar Kreml grova anklagelser mot svenska regeringen och landets myndigheter, rapporterar Reuters.

Bakgrunden är att Vladimir Putins regim anser att Sverige medvetet hemlighåller viktig information kopplat till attentaten mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2.

– Utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova säger att Sveriges vägran att samarbeta med ryska åklagare är “förvirrande” och att Moskva har rätt att få veta detaljerna i undersökningen av explosionerna, som inträffade i september förra året, skriver nyhetsbyrån.

Ingen utländsk makt i utredningar

Putinregimen har tidigare föreslagit att Sverige tillsammans med Ryssland borde undersöka sprängningarna gemensamt, något som avvisades från såväl Sverige som Danmark.

– Vi brukar inte ha utländska makter med i våra brottsutredningar. Det är ett grundläggande förhållningssätt. Det är inte aktuellt, sade dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) om det ryska erbjudandet.

"Svenska myndigheter döljer något"

I Ryssland har man ett annat sätt att se på saken.

– Kanske kan ryska utredare, som genomför en objektiv undersökning, komma till obekväma slutsatser om vem som utförde detta terroristiska sabotage. Om vem som planerade det och vem som genomförde det, säger Maria Zakharova på en pressträff.

Hon tillägger:

– De svenska myndigheterna har något att dölja.

Hävdar västerländskt sabotage

Moskva har vid ett flertal tillfällen, utan bevis, hävdat att attackerna mot gasledningarna är ett västerländskt sabotage.

Åklagarmyndigheten har inte pekat ut någon misstänkt men bekräftar däremot att det rör sig om en uppsåtlig attack.

– Vid de brottsplatsundersökningar som genomfördes på plats i Östersjön gjordes omfattande beslag och området har dokumenterats noggrant. Analyser som nu utförts visar på rester av sprängämnen på flera av de främmande föremål som påträffades, sade kammaråklagare er Mats Ljungqvist i ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten i november.

Kan vara omöjligt att bevisa

Att bevisa vem som ligger bakom explosionerna kan dock visa sig vara omöjligt. Det har flera utredare uppgett för Washington Post.

Ryssland pekades tidigt ut som huvudmisstänkt, men misstankarna går inte att bekräfta.

– Det finns i nuläget inga bevis som pekar på att Ryssland ligger bakom sabotaget, uppgav en europeisk utredare till tidningen strax före jul.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen