Putin vill ta över nytt land

2025 01 09

När kriget i Ukraina är över kommer Kreml vända blicken mot ett nytt slaviskt land.

Enligt källor nära presidentadministrationen i Moskva planerar diktatorn Vladimir Putin att integrera Belarus med Ryssland.

Det rapporterar oberoende Meduza och Moscow Times.

"Union av två länder"

Införlivandet av Belarus kommer att presenteras som en "djupare integration" av de två staterna, uppger källorna.

Kreml planerar bland annat att skapa gemensamma myndigheter i länderna och har tagit fram en plan för hur integrationen av Belarus ska marknadsföras och genomföras.

– Det kommer handla om val av personer, gemensamma kampanjer och tillsättande av gemensamma poster, säger en källa till Meduza och tillägger:

– Nya framsteg ska kunna visas. Det är en union av två länder som kollapsade på 1980- och 1990-talen. Det är en händelse som det går att hitta mycket positivt i. Det är tydligt hur det kommer marknadsföras.

Källan betonar dock att Belarus diktator Alexandr Lukasjenko har sista ordet.

– Detta scenario beror helt och håller på om Lukasjenko vill förbli en fullfjädrad härskare.

Styrt längre än Putin

Alexandr Lukasjenko har suttit vid makten längre än sin ryske motsvarighet Vladimir Putin.

Diktatorn har styrt Belarus sedan 1994.

Nyligen meddelade Lukasjenko att han kandiderar för en sjunde mandatperiod som president.

Samtidigt uppgav diktatorn att han är redo att lämna över makten till en ”ny generation”.

– Jag kommer göra allt för att tyst och lugnt överföra denna makt till den nya generationen. För jag hoppas kunna leva under den nya regeringen, sade Lukasjenko.

Har velat annektera Belarus

Att Ryssland vill göra Belarus till en del av den ryska federationen är ingen hemlighet.

Redan innan kriget i Ukraina rapporterades det om att Kreml utarbetat en plan för en ”långsam annektering” av grannlandet.

Planen sträcker sig till fram till och med 2030 och är planerad i flera steg.

I korthet går Moskvas strategi ut på att inledningsvis bland annat ta kontroll över belarusiska medier och utöva förtryck av den belarusiska kulturen och dess språk.

Ryssland uppges även planera att sätta in proryska grupper i såväl politisk som militär elit samt införa rysk lag och valuta.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen