Putin vill ta över nytt land

2025 01 09

När kriget i Ukraina är över kommer Kreml vända blicken mot ett nytt slaviskt land.

Enligt källor nära presidentadministrationen i Moskva planerar diktatorn Vladimir Putin att integrera Belarus med Ryssland.

Det rapporterar oberoende Meduza och Moscow Times.

"Union av två länder" 

Införlivandet av Belarus kommer att presenteras som en "djupare integration" av de två staterna, uppger källorna.

Kreml planerar bland annat att skapa gemensamma myndigheter i länderna och har tagit fram en plan för hur integrationen av Belarus ska marknadsföras och genomföras.

– Det kommer handla om val av personer, gemensamma kampanjer och tillsättande av gemensamma poster, säger en källa till Meduza och tillägger:

– Nya framsteg ska kunna visas. Det är en union av två länder som kollapsade på 1980- och 1990-talen. Det är en händelse som det går att hitta mycket positivt i. Det är tydligt hur det kommer marknadsföras.

Källan betonar dock att Belarus diktator Alexandr Lukasjenko har sista ordet.  

– Detta scenario beror helt och håller på om Lukasjenko vill förbli en fullfjädrad härskare.

Styrt längre än Putin

Alexandr Lukasjenko har suttit vid makten längre än sin ryske motsvarighet Vladimir Putin.

Diktatorn har styrt Belarus sedan 1994.

Nyligen meddelade Lukasjenko att han kandiderar för en sjunde mandatperiod som president.

Samtidigt uppgav diktatorn att han är redo att lämna över makten till en ”ny generation”.

– Jag kommer göra allt för att tyst och lugnt överföra denna makt till den nya generationen. För jag hoppas kunna leva under den nya regeringen, sade Lukasjenko.

Har velat annektera Belarus

Att Ryssland vill göra Belarus till en del av den ryska federationen är ingen hemlighet.

Redan innan kriget i Ukraina rapporterades det om att Kreml utarbetat en plan för en ”långsam annektering” av grannlandet.

Planen sträcker sig till fram till och med 2030 och är planerad i flera steg.

I korthet går Moskvas strategi ut på att inledningsvis bland annat ta kontroll över belarusiska medier och utöva förtryck av den belarusiska kulturen och dess språk.

Ryssland uppges även planera att sätta in proryska grupper i såväl politisk som militär elit samt införa rysk lag och valuta.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen