18 mars 2026

JUST NU: Putin varnar ryska folket

2023 03 14

Rysslands diktator Vladimir Putin inledde sitt orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari 2022.

Han motiverade den ”militära specialoperationen” med att Ryssland såg sig tvungna att skydda rysktalande medborgare i Ukraina, som enligt Kremls propaganda utsatts för folkmord i flera år.

–  I detta syfte kommer vi att demilitarisera och denazifiera Ukraina, samt ställa de som begått ett flertal blodiga brott mot civila inför rätta, sa den ryska diktatorn i sin direktsända krigsförklaring.

Över ett år senare låter det annorlunda.

Putin menar att Ryssland numera slåss för sin existens.

Det framhåller diktatorn under ett besök på en flygfabrik.

– För oss är detta inte en geopolitiskt uppgift. Det handlar om den ryska statens överlevnad. Det handlar om att skapa förutsättningar för den framtida utvecklingen av landet och våra barns överlevnad, sa Putin när han pratade med arbetare på fabriken.

Existentiellt hot

Putin har tidigare framhållit att Ryssland är beredda att använda kärnvapen om landet står inför ett ”existentiellt hot”.

I början av invasionen av Ukraina upprepade Kremls talesman Dmitrij Peskov diktatorns varning.

–  Vi har ett säkerhetskoncept som på ett tydligt sätt säger att vi kan och kommer att använda kärnvapen om det finns ett hot mot statens existens, sa Peskov till amerikansk tv.

Samtidigt försäkrade han att den ”särskilda operationen i Ukraina” och ett  existentiellt hot mot Ryssland inte har med varandra att göra.

Ett uttalande som inte samspelar med Vladimir Putins ord om att Ryssland numera slåss för sin existens.

Då kan värsta scenario inträffa

Oscar Jonsson, expert på rysk krigsföring, har tidigare framfört att en pressad Putin  mycket väl trycka på ”kärnvapenknappen”.

– Han har inte så många andra medel kvar att eskalera med, det skulle vara att införa krigslagar i hela Ryssland. Om han tror att han är på väg att förlora makten eller livet och han tror att kärnvapen kan rädda honom, då kommer han använda kärnvapen, sa han i en intervju med Expressen i februari.

Enligt experten kommer dock Putins kärnvapen inte att leda till någon ”magisk vinst för Ryssland”.

–  Från ukrainsk sida skulle det bara stärka deras beslutsamhet, de vet exakt hur livet under rysk ockupation är – med avrättningar, tortyr och deporteringar av barn. Det skulle också säkerställa att den sista röda linjen skulle korsas för västs del. Då finns ganska mycket på bordet, till exempel att bekämpa mål inne i Ryssland.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen