18 mars 2026

JUST NU: Putin varnar ryska folket

2023 03 14

Rysslands diktator Vladimir Putin inledde sitt orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari 2022.

Han motiverade den ”militära specialoperationen” med att Ryssland såg sig tvungna att skydda rysktalande medborgare i Ukraina, som enligt Kremls propaganda utsatts för folkmord i flera år.

–  I detta syfte kommer vi att demilitarisera och denazifiera Ukraina, samt ställa de som begått ett flertal blodiga brott mot civila inför rätta, sa den ryska diktatorn i sin direktsända krigsförklaring.

Över ett år senare låter det annorlunda.

Putin menar att Ryssland numera slåss för sin existens.

Det framhåller diktatorn under ett besök på en flygfabrik.

– För oss är detta inte en geopolitiskt uppgift. Det handlar om den ryska statens överlevnad. Det handlar om att skapa förutsättningar för den framtida utvecklingen av landet och våra barns överlevnad, sa Putin när han pratade med arbetare på fabriken.

Existentiellt hot

Putin har tidigare framhållit att Ryssland är beredda att använda kärnvapen om landet står inför ett ”existentiellt hot”.

I början av invasionen av Ukraina upprepade Kremls talesman Dmitrij Peskov diktatorns varning.

–  Vi har ett säkerhetskoncept som på ett tydligt sätt säger att vi kan och kommer att använda kärnvapen om det finns ett hot mot statens existens, sa Peskov till amerikansk tv.

Samtidigt försäkrade han att den ”särskilda operationen i Ukraina” och ett  existentiellt hot mot Ryssland inte har med varandra att göra.

Ett uttalande som inte samspelar med Vladimir Putins ord om att Ryssland numera slåss för sin existens.

Då kan värsta scenario inträffa

Oscar Jonsson, expert på rysk krigsföring, har tidigare framfört att en pressad Putin  mycket väl trycka på ”kärnvapenknappen”.

– Han har inte så många andra medel kvar att eskalera med, det skulle vara att införa krigslagar i hela Ryssland. Om han tror att han är på väg att förlora makten eller livet och han tror att kärnvapen kan rädda honom, då kommer han använda kärnvapen, sa han i en intervju med Expressen i februari.

Enligt experten kommer dock Putins kärnvapen inte att leda till någon ”magisk vinst för Ryssland”.

–  Från ukrainsk sida skulle det bara stärka deras beslutsamhet, de vet exakt hur livet under rysk ockupation är – med avrättningar, tortyr och deporteringar av barn. Det skulle också säkerställa att den sista röda linjen skulle korsas för västs del. Då finns ganska mycket på bordet, till exempel att bekämpa mål inne i Ryssland.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen