18 mars 2026

JUST NU: Putin varnar ryska folket

2023 03 14

Rysslands diktator Vladimir Putin inledde sitt orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari 2022.

Han motiverade den ”militära specialoperationen” med att Ryssland såg sig tvungna att skydda rysktalande medborgare i Ukraina, som enligt Kremls propaganda utsatts för folkmord i flera år.

–  I detta syfte kommer vi att demilitarisera och denazifiera Ukraina, samt ställa de som begått ett flertal blodiga brott mot civila inför rätta, sa den ryska diktatorn i sin direktsända krigsförklaring.

Över ett år senare låter det annorlunda.

Putin menar att Ryssland numera slåss för sin existens.

Det framhåller diktatorn under ett besök på en flygfabrik.

– För oss är detta inte en geopolitiskt uppgift. Det handlar om den ryska statens överlevnad. Det handlar om att skapa förutsättningar för den framtida utvecklingen av landet och våra barns överlevnad, sa Putin när han pratade med arbetare på fabriken.

Existentiellt hot

Putin har tidigare framhållit att Ryssland är beredda att använda kärnvapen om landet står inför ett ”existentiellt hot”.

I början av invasionen av Ukraina upprepade Kremls talesman Dmitrij Peskov diktatorns varning.

–  Vi har ett säkerhetskoncept som på ett tydligt sätt säger att vi kan och kommer att använda kärnvapen om det finns ett hot mot statens existens, sa Peskov till amerikansk tv.

Samtidigt försäkrade han att den ”särskilda operationen i Ukraina” och ett  existentiellt hot mot Ryssland inte har med varandra att göra.

Ett uttalande som inte samspelar med Vladimir Putins ord om att Ryssland numera slåss för sin existens.

Då kan värsta scenario inträffa

Oscar Jonsson, expert på rysk krigsföring, har tidigare framfört att en pressad Putin  mycket väl trycka på ”kärnvapenknappen”.

– Han har inte så många andra medel kvar att eskalera med, det skulle vara att införa krigslagar i hela Ryssland. Om han tror att han är på väg att förlora makten eller livet och han tror att kärnvapen kan rädda honom, då kommer han använda kärnvapen, sa han i en intervju med Expressen i februari.

Enligt experten kommer dock Putins kärnvapen inte att leda till någon ”magisk vinst för Ryssland”.

–  Från ukrainsk sida skulle det bara stärka deras beslutsamhet, de vet exakt hur livet under rysk ockupation är – med avrättningar, tortyr och deporteringar av barn. Det skulle också säkerställa att den sista röda linjen skulle korsas för västs del. Då finns ganska mycket på bordet, till exempel att bekämpa mål inne i Ryssland.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen