Putin vänder sig direkt till Zelenskyj – första gången sedan invasionen

2025 04 22

Rysslands diktator Vladimir Putin vänder sig direkt till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

I ett nytt uttalande signalerar den ryska ledaren att han är öppen för bilaterala samtal, det vill säga tvåpartssamtal, med Zelenskyj.

Det är första gången som Putin uttalar sig i sådana termer sedan krigets första dagar, rapporterar CNN.

– Ryssland har alltid sett positivt på alla fredsinitiativ. Vi hoppas att företrädare för Kyivregimen kommer att känna likadant, säger Putin i rysk statlig tv.

"Diskussioner i åtanke"

Inga direkta samtal mellan Ryssland och Ukraina har förekommit sedan februari 2022.

Enligt Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, tyder Putins kommentarer på en vilja att inleda samtal om att inte attackera civila mål.

– När presidenten säger att det är möjligt att diskutera frågan om att inte slå mot civila mål, inklusive bilateralt, hade presidenten i åtanke förhandlingar och diskussioner med den ukrainska sidan, säger Peskov.

Attackerade civila mål i natt

Zelenskyj har inte omedelbart svarat på Putins senaste utspel. Han säger dock att Ukraina är “redo för alla samtal” som ämnar att garantera säkerheten för civila, uppger BBC.

Den ryska diktatorns förslag kommer kort efter att han förra veckan tillkännagav en tillfällig vapenvila över påsken.

Anfallen har dock fortsatt att hagla över Ukraina. 

Sedan Putins förslag om vapenvila har Ryssland utfört 3 000 attacker mot ukrainska positioner, enligt  Zelenskyj.

Senast natten till tisdagen har diktaturen genomfört ett massivt drönaranfall mot bostadsområden i Odesa. 

– Fienden riktade in sig på ett bostadsområde i ett tätbefolkat distrikt, uppger Odesas borgmästare Hennadiy Trukhanov på Telegram.

Attacken har skadat bostäder, civil infrastruktur, en utbildningsinstitution och fordon, rapporterar Reuters.

USA kan lämna

I fredags varnade USA:s utrikesminister Marco Rubio för att USA skulle kunna överge sin roll i fredsförhandlingarna om inga framsteg görs de närmaste dagarna.

Trump bekräftade beskedet, men gav ingen deadline, enligt CNN.

LÄS MER: Trump öppnar för "stora affärer" med Ryssland

Foto: President of Russia Office reps President of Ukraine Office 

Text: Redaktionen

JUST NU: Guldpriset chockar – ”extrem rörelse”

2025 04 22

Guldpriset skjuter i höjden.

Under tisdagen noterar guldpriset rekordhöga nivåer.

Ett uns guld, motsvarande cirka 28 gram, kostar 3 500 dollar, rapporterar AFP.

Summan motsvarar omkring 33 000 kronor.

Mitt under tullkaoset

Rekordökningen inträffar under en turbulent tid på världens finansmarknader. President Donald Trumps tullar har fått börser att svaja runt om i världen.

Efterfrågan på guld har ökat kraftigt i takt med att osäkerheten på marknaden stigit. Att investera i guld betraktas som ”tryggare”, eftersom guld ofta behåller eller ökar sitt värde, trots ekonomiska oroligheter.

”Extrem rörelse”

Ole Sloth Hansen, råvaruanalytiker på danska Saxobank, beskriver guldmarknaden som en ”fristad” för investerare.

Vidare konstaterar experten att Trumps ekonomiska politik är orsaken till den kraftiga uppgången.

– Det är definitivt en extrem rörelse vi ser just nu. Vi kommer att få se ett stort återfall under lång tid framöver, så länge vi har en president som heter Trump. För han skapar bara kaos, vilket marknaden hatar, säger Ole Sloth Hansen till TV2.

LÄS MER HÄR:

“Betydande framsteg” i tullförhandlingar | Ekonomibladet

Trump går till attack – börsen störtdyker | Ekonomibladet

Wall Street-analytiker: Här är tre utdelningsaktier som ser bra ut | Ekonomibladet

Foto:

Text: Redaktionen

Jättesmäll för Sverige – kan förlora 26 miljarder kronor

2025 04 22

Svenska staten står inför en kraftig skattesmäll.

Totalt kan summan landa på 26 miljarder kronor.

Pengar som är på väg att gå upp i rök.

23 miljarder ska betalas tillbaka

Bakgrunden är det erbjudande som företagare fick under pandemin om att skjuta fram delar av skattebetalningen.

Nu ska pengarna betalas tillbaka, vilket många företag inte klarar av och istället kastar in handduken.

Hittills har 9 400 företag med anstånd gått i konkurs, vilket betyder en förlust på drygt tio miljarder kronor för staten, rapporterar SVT.

Totalt har Skatteverket beviljat 63 000 företag uppskov och sammanlagt 23 miljarder kronor återstår att betala tillbaka.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, säger Tomas Envall, som är sektionschef på Skatteverket, till kanalen.

Kommer växa

Förlusten på tio miljarder väntas med andra ord att växa.

Enligt Skatteverkets bedömning kan staten förlora ytterligare 16 miljarder under de kommande tre åren, uppger SVT.

Det skulle i värsta fall innebära en totalförlust på 26 miljarder kronor.

Ett mildare scenario är att summan “bara” växer med åtta miljarder under samma period.

“Har hjälpt många”

Redan i november förra året talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

– Stödet tillkom ju på väldigt kort tid under den period som var väldigt kritisk med en pandemi som kom ganska plötsligt. Under den perioden kunde vi hjälpa många företag att få stöttning genom de första tuffa månaderna, sade Tomas Envall till TV4 vid tillfället.

– Vi vet som sagt att det har hjälpt många företag, men det har väl också hjälpt företag som kunde gått i konkurs redan när stödet kom.

LÄS MER: Lyxbutik går i konkurs – har kopplats till terrorgrupp

"Tickande bomb"

Prognosen har förvärrats sedan de första larmen om att pandemistöden inte kan betalas tillbaka av alla företag.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen