Putin tänker flytta ryska gränsen – pekar ut Finland

2024 05 22

Ryssland tänker flytta gränsen mot Finland och Litauen.

Det framgår i ett utkast till ett nytt beslut från det ryska försvarsdepartementet, rapporterar finska Iltalheti.

Enligt det ryska lagförslaget ska Östersjöns havsgräns flyttas utan samtycke från något av övriga länder som berörs.

– Vilket innebär att Ryssland skulle utse områden som inte tillhör dem själva, erfar den finska tidningen.

Nya ryska gränser

Specifikt planerar Ryssland att förklara en del av östra delen av Finska viken utanför S:t Petersburg och Viborg som ryskt.

Även Baltijsk och Zelenogradsk utanför Kaliningrad ska enligt samma utkast utropas som ryskt inre vatten.

Med andra ord sker den nya havsgränsdragningen vid Finlands och Litauens gränser.

– Den ryska statens gräns till sjöss förändras när territorialhavets yttre gräns flyttas, framhåller Rysslands försvarsdepartement enligt Iltalehti.

Berör flera ryska öar

Åtgärden skulle även innebär att sjögränsen flyttas för samtliga öar på den finska sidan av gränsen: Jähi, Somer, New Holland, Ruusker, Säyvö, Vigrund och Narvajoki.

Ryssland själva påstår i sitt underlag att gränserna, som fastställdes av Sovjetunionen 1985, “inte helt motsvarar den nuvarande geografiska situationen”.

De 40 år gamla gränserna förklaras “delvis upphävda” i departementets förslag.

"Oacceptabelt"

Det ryska lagförslaget, som ursprungligen avslöjats av oberoende The Moscow Times, har väckt reaktioner.

Bland annat uppmanar Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, den finska säkerhetspolitiska ledningen att agera.

– Ledningen för Finlands säkerhetspolitik måste ge marinen en planeringsuppgift, den så kallade freedom of navigation op, helst med Natoallierade, framhåller han på X och tillägger:

– Så att Ryssland visas att dess ensidiga tillkännagivande om att ändra gränserna i Finska viken inte accepteras.

Övar med kärnvapen

Enligt Moscow Times släpptes det aktuella dokumentet ungefär samtidigt som Ryssland inleder övningar med taktiska kärnvapen.

Syftet är att förbereda personal för användning av kärnvapen och att svara på “provokativa uttalanden och hot från enskilda västerländska myndigheter”, framhåller det ryska försvarets presstjänst.

– Det här är en varning till väst att inte öka spänningarna ytterligare, uppgav Kreml tidigare i maj.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen