RYSSLAND: Putin svarar på kraven om vapenvila

2023 01 05

Erdogan föreslår en ”ensidig” vapenvila medan den rysk ortodoxa kyrkan vill se ett eldupphör under det ryska julfirandet.

Nu svarar Vladimir Putin. 

Diktatorn klargör att han har en tydlig röd linje.

Om en vapenvila ska uppnås måste Ukraina  ta hänsyn till "nya territoriella realiteter".

Kyiv måste erkänna förlusten av territorium.

Annars blir det inga nya samtal.

– Kiev måste uppfylla de tidigare tillkännagivna kraven och betrakta nya territoriella fakta, säger Putin enligt Kreml.

”Redo för samtal”

Putin har tidigare hävdat att han är ”redo” att inleda samtal med Ukraina.

Diktatorn har däremot anklagat väst och Ukraina för att vägra samarbeta.

I samtalet med Erdogan anklagade Putin återigen västvärlden för att agera ”destruktivt” och förlänga kriget genom att förse Ukraina med vapen.

– I ljuset av Erdogans vädjan om att finna en politisk lösning på konflikten, upprepade Putin att Ryssland är beredda att inleda en seriös dialog, givet att myndigheterna i Kyiv möter de krav som har framförts upprepade gånger, skriver Kreml i ett uttalande.

Vidare uppger Kreml att ledarna diskuterade de överenskommelser som nåddes när Putin och Erdogan träffades i Istanbul.

Ryssland och Turkiet är överens om att exportera ukrainskt spannmål och att bort blockeringen mot rysk mat- och gödselexport, rapporterar statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Stark relation

Banden mellan Ryssland och Turkiet är starka, trots Moskvas anfallskrig i Ukraina.

Ankara har fördömt invasionen, skickar vapen till Ukraina, men har samtidigt motsatt sig flera av västvärldens sanktioner.

Turkiet har bland annat inte gått med på de ekonomiska sanktioner som USA och EU infört.

– Turkiet försöker gå en balansgång som är svår och som man faktiskt manövrerat ganska skickligt, konstaterade Turkietexperten Paul T. Levin i en intervju med SVT i slutet av sommaren.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen