Putin ställer ultimatum till Nato

2024 11 17

Vladimir Putin och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har talats vid.

Samtalet har fått minst sagt blandade reaktioner.

Vissa västerländska ledare - bland annat Volodymyr Zelenskyj, har kritiserat Scholz beslut att prata direkt med Putin.

I samband med det uppmärksammade samtalet har Putin ställt ett ultimatum till Nato.

Det rapporterar Newsweek.

“Måste acceptera”

I samtalet med Scholz framhöll Putin följande krav:

Vladimir Putin har sagt att Nato måste acceptera ”nya territoriella verkligheter” före eventuella samtal om att avsluta det krig som han startade.

I det första samtalet mellan ledarna sedan december 2022 upprepade Putin Kremls retorik om att den ”nuvarande krisen” orsakades av ”många år av aggressiv NATO-politik som syftar till att skapa en antirysk agenda på ukrainskt territorium”, enligt ett meddelande från Kreml.

“Måste beakta våra krav”

Kreml menar vidare att alla förhandlingar bör ta hänsyn till ryska intressen och ”utgå från nya territoriella realiteter, och viktigast av allt, eliminera de grundläggande orsakerna till konflikten”.

Tankar om fredsförhandlingar har intensifierats från många håll efter Donald Trumps vinst i USA-valet.

Trumps skepsis mot ytterligare amerikanskt stöd till Ukraina har lett till att man förbereder för olika typer av nya verkligheter för landet.

Styrka först

Zelenskyj å sin sida har kritiserat samtalet och han menar att Ukraina bara kan gå in i fredsförhandlingar under vissa omständigheter.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Zelenskyj betonade att Ukraina måste gå in i alla framtida förhandlingar från en styrkeposition eftersom Rysslands president Vladimir Putin inte är intresserad av en förhandlingslösning - oavsett förhandlingsplattform eller medlare - som resulterar i något annat än ukrainsk kapitulation.

Då kan det förhandlas

ISW fortsätter.

– Zelenskyj sade att Ukraina måste ”stärkas av några viktiga element” för att kunna förhandla med Putin och betonade att Ukraina inte kan gå in i förhandlingar från en svag position.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Dystert besked för pensionärer – krävs 2 000 kronor extra

2026 07 22

Ett för många pensionärer avgörande stöd är på väg att förlora sin funktion.

Den slutsatsen drar SPF Seniorerna efter att ha publicerat en ny rapport som släpps på onsdagen.

Rapporten visar att bostadstillägget för pensionärer inte alls har följt med utvecklingen av bostadskostnaderna.

Nu måste taket, det vill säga den högsta bostadskostnad som räknas med i beräkningen, höjas med minst 2 000 kronor, kräver organisationen.

– Ett bostadstillägg som inte följer hyrorna är inte längre ett fungerande stöd för äldre med små pensioner. Nu krävs en höjning och sedan årliga indexeringar, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, i ett uttalande.

"Hyrorna ökat 17 procent"

Bostadstillägget är ett ekonomiskt stöd från staten som hjälper pensionärer med låga inkomster att betala sina bostadskostnader.

Senast det justerades var 2022. Därefter har hyrorna ökat med 17 procent, påtalar SPF Seniorerna.

– I dag är andelen ensamboende i hyresrätt med en bostadskostnad som överstiger det maximala bostadstillägget 42 procent, jämfört med 14 procent år 2022. Det har alltså skett en kraftig ökning, andelen har trefaldigats under perioden.

– Det här innebär att stödet täcker en allt mindre del av normala bostadskostnader, menar organisationen.

Andra läser: Stridsflygplan har slagits ut

"Minst 2 000 kronor"

Rapporten visar att omkring var åttonde pensionär behöver bostadstillägg. Ensamstående kvinnor med hyresrätt utgör en stor del av dem.

I dag ligger bostadstilläggets maximala nivå på 7 290 kronor per månad. Medelhyran för en tvåa i Sverige ligger samtidigt på 7 670 kronor per månad, understryker SPF. I städerna är hyrorna ännu högre.

– Detta är allvarligt då följsamhet med bostadskostnaderna krävs för att bostadstillägget ska vara ändamålsenligt. Många av de som erhåller bostadstillägg har små marginaler, framhåller Seniorerna och tillägger:

– Bostadskostnadstaket måste höjas med minst 2 000 kronor, och därefter indexeras årligen. Detta för att bostadstillägget ska kunna leva upp till sitt syfte och för att det ska matcha verkligheten på bostadsmarknaden.

Andra läser: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

Ryskt stridsflyg nedskjutet – USA bekräftar

2026 07 22

En historisk nedskjutning av ett ryskt stridsflygplan har ägt rum.

Ukraina har nått en milstolpe i sitt försvar mot Rysslands anfallskrig.

Det handlar om ett ryskt stridsflyg som skjutits ned av ett ukrainskt F-16-plan, vilket är första gången någonsin med den typen av medel.

– Nyligen hade vi den första luftstriden där ett ukrainskt F-16-plan sköt ned ett ryskt jaktplan, bekräftar den amerikanska generalen Dan Caine enligt RBC Ukraine.

Ett genombrott

Hittills har Nederländerna, Danmark, Belgien och Norge donerat F-16-plan till Ukraina . Det framgår inte vilket land planet som lyckades skjuta ned ryska stridsflyget kommer från.

– Jag tror att deras förmåga att skala upp ett försvar på flera nivåer har utvecklats under de senaste åren med hjälp och stöd från många, säger Dan Caine.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare understrukit betydelsen av F-16 för Ukrainas möjligheter att försvara sig. När Nederländerna och Danmark började leverera plan för tre år sedan kallade presidenten det för ett genombrott.

Andra läser: Trump drar tillbaka anklagelser

Ska skicka hela flottan

Beskedet om den historiska milstolpen kommer bara några veckor efter att det deklarerats att fler F-16-plan är på väg till Ukraina.

För en månad sedan bekräftade nämligen Belgien att sju stridsplan kommer att skickas till det krigsdrabbade landet, fler än vad som tidigare utlovats.

Det är dock bara början.

Belgien planerar att skicka hela sin flotta. Alla F-16-plan i Natolandet ska till Ukraina.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, sade den belgiska försvarsministern Theo Francken enligt ukrainska Pravda i juni.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Andra läser: Rysslands säkerhetstjänst under attack

Arkivfoto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen