Putin sätter deadline – Moldavien utlyser nödläge

2024 12 13

Moldavien går upp i nationell krisberedskap.

Beslutet fattades av landets parlament sent på torsdagskvällen.

Från och med 16 december utropar EU-kandidaten formellt undantagstillstånd på grund av en utpressningsituation orsakad av Ryssland, rapporterar Reuters.

"Håller dem som gisslan"

Den 1 januari 2025 väntas ryska gasleveranser till Moldavien att upphöra tvärt.

Landet tar emot cirka två miljarder kubikmeter gas från Ryssland varje år och sedan 2022 finns ett avtal mellan den proryska utbrytarregionen Transnistrien och Moldaviens regering att all rysk gas som tas emot måste användas i regionen.

Genom att utlysa undantagstillstånd kan regeringen reagera snabbt och stävja energiexporten, uppger Reuters.

– Putin vill lämna Transnistriens befolkning utan gas och elektricitet och hålla dem som gisslan. Moskva gör detta för att destabilisera situationen i Moldavien, säger landets premiärminister Dorin Recean.

Ukraina förlänger inte avtal

Putins deadline är satt till 31 december.

Den ryska gasen som levereras till Moldavien passerar Ukraina. Skälet till att det är möjligt för landet att ta emot rysk gas är tack vare ett avtal mellan det ryska gasbolaget Gazprom och Ukraina som säkerställer passagen.

Men efter nyår kommer kontraktet inte förlängas, meddelar Ukraina.

"Humanitär kris"

Att deklarera nödläge i Moldavien var helt nödvändigt, enligt Dorin Recean.

Han menar att transitfrågan genom Ukraina är ett “konstgjort problem” eftersom rysk kas kan transporteras via andra rutter.

– Den här vintern måste vara den sista i landets historia då vi kan bli föremål för energiutpressning.

Enligt den moldaviska regeringen kommer ett misslyckande med att tillhandahålla gas till Transnistrien att få förödande konsekvenser.

– Det kommer att leda till en humanitär kris och kommer också att skapa risker för stabiliteten i Moldaviens elsektor, säger premiärministern.

Varningen: kan förloras till Ryssland

Förra veckan varnade Ukrainas president Volodymyr Zelensky för att Moldavien kan förloras till Ryssland.

– Vi har inte råd att förlora något land i denna del av världen. Varken Georgien, Moldavien eller Ukraina, säger presidenten.

I Moldavien vann EU-vänliga Maia Sandu presidentvalet i början av november. Hon hävdar dock att valet kantades av rysk påverkan och röstfusk. Den pro-ryske kandidaten Alexandr Stoianoglo fick oväntat 44,6 procent av rösterna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen