Putin sätter deadline – Moldavien utlyser nödläge

2024 12 13

Moldavien går upp i nationell krisberedskap.

Beslutet fattades av landets parlament sent på torsdagskvällen.

Från och med 16 december utropar EU-kandidaten formellt undantagstillstånd på grund av en utpressningsituation orsakad av Ryssland, rapporterar Reuters.

"Håller dem som gisslan"

Den 1 januari 2025 väntas ryska gasleveranser till Moldavien att upphöra tvärt.

Landet tar emot cirka två miljarder kubikmeter gas från Ryssland varje år och sedan 2022 finns ett avtal mellan den proryska utbrytarregionen Transnistrien och Moldaviens regering att all rysk gas som tas emot måste användas i regionen.

Genom att utlysa undantagstillstånd kan regeringen reagera snabbt och stävja energiexporten, uppger Reuters.

– Putin vill lämna Transnistriens befolkning utan gas och elektricitet och hålla dem som gisslan. Moskva gör detta för att destabilisera situationen i Moldavien, säger landets premiärminister Dorin Recean.

Ukraina förlänger inte avtal

Putins deadline är satt till 31 december.

Den ryska gasen som levereras till Moldavien passerar Ukraina. Skälet till att det är möjligt för landet att ta emot rysk gas är tack vare ett avtal mellan det ryska gasbolaget Gazprom och Ukraina som säkerställer passagen.

Men efter nyår kommer kontraktet inte förlängas, meddelar Ukraina.

"Humanitär kris"

Att deklarera nödläge i Moldavien var helt nödvändigt, enligt Dorin Recean.

Han menar att transitfrågan genom Ukraina är ett “konstgjort problem” eftersom rysk kas kan transporteras via andra rutter.

– Den här vintern måste vara den sista i landets historia då vi kan bli föremål för energiutpressning.

Enligt den moldaviska regeringen kommer ett misslyckande med att tillhandahålla gas till Transnistrien att få förödande konsekvenser.

– Det kommer att leda till en humanitär kris och kommer också att skapa risker för stabiliteten i Moldaviens elsektor, säger premiärministern.

Varningen: kan förloras till Ryssland

Förra veckan varnade Ukrainas president Volodymyr Zelensky för att Moldavien kan förloras till Ryssland.

– Vi har inte råd att förlora något land i denna del av världen. Varken Georgien, Moldavien eller Ukraina, säger presidenten.

I Moldavien vann EU-vänliga Maia Sandu presidentvalet i början av november. Hon hävdar dock att valet kantades av rysk påverkan och röstfusk. Den pro-ryske kandidaten Alexandr Stoianoglo fick oväntat 44,6 procent av rösterna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen