Putin samlar 20 länder – planerar ”ny världsordning”

2024 10 22

På tisdagen samlar Vladimir Putin 20 länder i ett stort toppmöte där Ryssland hoppas på att bana väg för ”en ny världsordning”.

Västvärlden har gjort mycket för att isolera Ryssland från världssamfundet sedan landet invaderade Ukraina.

Nu vill Vladimir Putin visa att han är allt annat än isolerad.

Världsledare bjuds in

På tisdagen inleds ett toppmöte i Kazan i Ryssland, där BRICS-länderna och flera andra länder träffas. Det beskrivs som ”det största utrikespolitiska eventet någonsin” i landet, rapporterar BBC.

20 länders ledare medverkar, däribland Kinas Xi Jinping, Indiens premiärminister Narendra Modi och Irans president Masoud Pezeshkin.

Ryssland uppger att det ultimata målet med samarbetet är att skapa en ”ny världsordning” där väst inte längre tillåts dominera – och på toppmötet i Kazan kommer man att diskutera konkreta planer för hur det ska gå till.

Förkortningen BRICS står för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Sedan den grundades har den också utökats så att även Egypten, Etiopien, Iran och Förenade Arabemiraten är medlemmar.

Men många andra länder har också bjudits in till toppmötet. BRICS ses som en motvikt till väst och säger sig representera ”den globala majoriteten”.

Så ska de utmana väst

Ett av Rysslands mål med toppmötet är att övertyga de andra länderna om att man bör anta ett alternativ till dollarn för globala betalningar, enligt kanalen.

Betalningar över gränserna är ett stort problem för Ryssland, och dollarns dominanta ställning ger USA en enorm makt över den globala handeln.

Med BRICS hjälp hoppas man kunna bryta dollarns dominans, och därmed också göra de västerländska sanktionerna mindre verkningsfulla.

BRICS representerar 45 procent av den globala befolkningen och cirka 28 procent av den globala ekonomin.

Därför borde BRICS i teorin kunna vara en blytung aktör i världen – men i praktiken är det betydligt svårare än så, menar experter.

Ansträngda relationer

Den enade front som Putin vill visa upp på toppmötet är nämligen bara en fasad.

BRICS-länderna är allt annat än goda vänner. Framför allt har Kina och Indien en mycket ansträngd relation, och är ibland närmare att attackera varandra än att samarbeta.

– På sätt och vis är det bra för västvärlden att Kina och Indien aldrig kan komma överens om någonting, säger ekonomen Jim O’Neill, som en gång myntade begreppet BRIC.

Även andra BRICS-länder har dåliga relationer till varandra, vilket gör det svårt för organisationen att utmana väst.

Det viktigaste för Putin är dock att toppmötet i Kazan skickar en tydlig signal om att han inte är isolerad, skriver BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen