Putin passerar brutal milstolpe

2025 01 08

Spänningarna på slagfältet mellan Ryssland och Ukraina har eskalerat de senaste månaderna.

Som följd har Ryssland nu passerat en skoningslös milstolpe, enligt siffror från Ukrainas väpnade styrkor.

Totalt ska nu Vladimir Putin ha förlorat 800 000 man sedan kriget började – motsvarande 2 000 soldater om dagen.

Siffran inkluderar både dödade och skadade, enligt Newsweek.

– Ryssland gjorde betydande framsteg i flera delar av frontlinjen fram till slutet av 2024, men de territoriella vinsterna kommer till en allt mer smärtsam kostnad, skriver den amerikanska tidningen och tillägger:

– Då Putins styrkor slog sina egna månatliga offerrekord under tre månader i rad i oktober, november och december.

Växande brist på arbetskraft

Varken det ryska eller ukrainska försvarsdepartementet har kommenterat siffrorna.

Klart är dock att Rysslands förluster av militär personal är ett hårt slag mot Moskva som står inför en brist på arbetskraft, vilket kan undergräva dess förmåga att fortsätta kriget.

Den allt mer växande bristen på trupper, i kombination med att försvarsutrustning slås ut, kan även försvaga Rysslands defensiva förmåga och bana väg för ytterligare motangrepp från Ukraina.

Blev värre i september 2023

Enligt Ukrainas väpnade styrkor började takten i Rysslands månatliga förluster framför allt stiga från september 2023 och nådde sedan toppen i december 2024.

På senare tid uppges man även ha börjat förlora ett stort antal nordkoreanska soldater.

Av de uppskattningsvis 10 000 soldater som satts in från Nordkorea och placerats i Kursk uppskattar Pentagon att ett tusental har stupat.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky skrev nyligen på X att Ryssland under de fem efterföljande månaderna sedan invasionen av Kursk har förlorat mer än 38 000 soldater i striderna.

– 15 000 av dem är oåterkalleliga förluster, uppger Zelensky.

Offentliggör sällan

Ukraina själva offentliggör sällan information om sina egna militära förluster.

I december förra året uppgav dock Zelensky att Kyiv förlorat omkring 43 000 man bland sin militära personal sedan kriget började.

Drygt 370 000 soldater ska ha skadats på den ukrainska sidan. Hälften av dem återvänder till sin tjänstgöring.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kunder rasar mot Biltema – kedjan svarar

2025 01 20

Ett Facebook-inlägg har lett till stort raseri hos Biltema-kunder.

Under de senaste åren har frågan om kontanter blivit allt mer omdebatterad.

I takt med digitaliseringens framfart har kortbetalning eller betalning med appar via telefonen blivit allt vanligare.

Många butiker väljer att bara ta emot kort- eller appbetalningar.

Nu har ett Facebook-inlägg från Biltema lett till raseri hos kunder - men det verkar som om de har fått allt om bakfoten.

Många kommentarer

Biltema lade ut ett inlägg på Facebook där de välkomnar kunder till cafét för att köpa semla och kaffe.

Hundratals personer har kommenterat inlägget - och många av kommentarerna är ilska riktad mot Biltema av kontantskäl.

– Ni tar ju inte kontanter, då förlorar ni mig som kund! Det är dom pengarna som jag har i plånboken som jag vill använda, inte dom på kontot, lyder en kommentar.

– Ni tar inte emot kontanter så nix hoppar över tyvärr, lyder en annan.

– Med kort nej tack, uttrycker en tredje.

Biltema svarar

Kunderna verkar dock ha fått saken om bakfoten.

Biltema hanterar inte kontanter i cafét, men det går mycket riktigt att betala kontant för varorna i en vanlig kassa.

– Av hygienskäl hanterar vi inte kontanter i våra Biltema Cafe men där vi erbjuder alla att betala dessa varor i en vanlig bemannad kassa, säger Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg till Nyheter24.

Het fråga

Kontantfrågan är en het sådan, där många vill se att mer görs för att skydda kontanternas roll i ett allt mer digitaliserat samhälle.

Även Riksbanken har tagit upp saken, och underströk i en rapport från förra året att mer måste göras.

– För att säkerställa att det går att använda kontanter i praktiken anser Riksbanken att fler åtgärder behövs, framhåller Riksbanken.

– Om regeringen och riksdagen väntar med att införa fler av de åtgärder som Riksbanken föreslår riskerar vi att ytterligare försämra möjligheten att använda kontanter så att de på sikt blir närmast oanvändbara som betalningsmedel.

“Kan bromsa”

Riksbanken fortsätter.

– Genom att agera snabbt kan vi bromsa den utvecklingen.

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Nytt betygssystem införs i skolan – Sverige ensamt i världen

2025 01 20

Sverige är på väg att införa ett världsunikt betygssystem.

För 13 år sedan ändrades betygssystemet i svenska skolor.

Skalan MVG-IG togs bort och ersattes av skalan A-F, där den sistnämnda bokstaven innebär underkänt.

Nu är Sverige på väg att ändra skalan igen – den här gången till 1-10.

Ett av syftena är att nationella prov ska få en större relevans i betygsättningen.

– Idag är det orättvist, vi måste ha ett likvärdigt system, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt regeringens utredare i frågan, till Sveriges Radio på måndagen.

Så kommer det fungera

Det nya systemet ska fungera enligt följande.

Lärarna sätter ett betyg på kursen. Därefter räknas resultaten på de nationella proven om till samma betygsskala. Sedan räknas medelvärdet ut av de båda betygen – som sedan räknas om ett till ett meritvärde där 30 procent baseras på resultat från nationella prov.

– Vi vill ha betygsskalan 1–10 där betyget 4 motsvarar vad samhället anser är godtagbara kunskaper. Men det ska även delas ut betygen 1–3. Antagning och urval till gymnasieskolan bör bygga på ett sammanlagt meritvärde och inte hindras av en skarp F-gräns i vissa ämnen, har Magnus Henrekson tidigare sagt till tidningen Vi Lärare.

"Blir världsunikt"

Enligt regeringens utredare kommer det nya systemet, som planeras att införas höstterminen 2027, innebära att svaga skolor inte längre kan gömma sig bakom generös betygssättning. Det blir även rättvisare bland bättre skolor som inte är lika generösa.

– Hela Sverige bedöms lika i detta system. Det blir världsunikt om vi lyckas genomföra det här, säger Magnus Henrekson idag.

"Demoraliserande"

Utredaren har tidigare kallat dagens betygssystem “bland det mest demoraliserande som finns i Sverige”.

Ytterligare förändringar som föreslås är att samtliga nationella prov i årskurs 9 och gymnasieskolan ska genomföras digitalt och rättas centralt

– Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering och där dessa betyg sedan är de som avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå, sade Magnus Henrekson till Vi Lärare i höstas.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen