Putin inför förbud – riktas mot Sverige och övriga EU

2022 12 27

Diktatorn har nu bestämt sig för att införa en kraftig markering mot västländerna, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Putin har nämligen fattat beslut om att förbjuda all oljeexport till länder som inför pristak på rysk olja.

60 dollar fatet

Sverige i egenskap av EU-medlem är en av de aktörer som i början av december gick med på att sätta ett pristak på 60 dollar fatet för rysk råolja.

Övriga som enades om beslutet utöver EU var G7-länderna samt Australien.

– Detta träder i kraft den 1 februari 2023 och gäller till den 1 juli 2023, framhåller Kreml enligt Reuters.

Datumet kan dock justeras till efter 1 februari då beslutet innehåller en klausul som tillåter Putin att avvika från förbudet i särskilda fall.

Norge ett av länderna

Norge är ett annat land som infört pristak på rysk olja, trots att man varken är med i EU eller G7.

Pristaket på 60 dollar fatet sattes för att bidra till att minska de ryska inkomsterna från försäljning av råolja och därmed finansieringen av den ryska krigsmaskinen i Ukraina.

– Norge fortsätter att stå tillsammans med EU och andra allierade angående sanktionerna mot Ryssland, för att upprätthålla trycket på landets regering och anhängare, sade utrikesminister Anniken Huitfeldt i början av december enligt Dagbladet.

Omedelbara ryska reaktioner

Det dröjde inte länge efter att EU fattade sitt beslut tidigare i månaden innan de ryska reaktionerna på pristaket kom.

Bland annat uttryckte sig en rysk regimtrogen energiexpert vid namn Rustam Tankajev med ett uttalande där han såg fram emot en situation där Ryssland förnekar världens länder leverans av olja.

– Det kommer att bli ett underbart ögonblick som kommer att tillåta vårt land, utan att tappa ansiktet, att överge obekväma köpare, USA, EU och så vidare, som är fientliga mot Ryssland, sade han till den Putinvänliga tidningen Izvestija.

Två alternativ

Även Pavel Zavalnyj, ordförande i statsdumans energiutskott, uttalade sig i samma tidning. Enligt honom finns det två alternativ framöver.

Ett mildare, där Ryssland reagerar återhållsamt men fortsätter att utnyttja särskilda “kryphål”.

Men också ett annat, betydligt värre, där Ryssland även försöker tvinga andra oljeländer att sluta leverera olja till EU och således få “hela världsmarknaden på knä”.

Varnat för "allvarliga konsekvenser"

Någonting som fått stor uppmärksamhet är att pristaket på 60 dollar var högre än det dåvarande priset när beslutet fattades, enligt Reuters.

Anledningen till summan är dock att man inte vill strypa flödet av rysk olja till världsmarknaden, vilket fått Putin att tidigare hävda att ett sådant tak vore "meningslöst".

Diktatorn har även hotat med att minska produktionen för att driva upp de globala oljepriserna ytterligare, och varnat för “allvarliga konsekvenser” om EU skulle göra verklighet av planerna på pristaket.

– Putin betonade att sådana handlingar strider mot principerna för marknadsrelationer, uppgav Kreml i ett uttalande efter att presidenten talat med Iraks premiärminister på telefon.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen