Putin går ut med galet krav till all rysk media

2024 03 23

Ryska tidningar och tv-kanaler har nu drabbats av ett bisarrt diktat direkt från Kreml.

Terrorattacken i Moskva igår chockade Ryssland, och nu kommer nya uppgifter om hur regimen hanterar händelsen.

Ryska medier har fått tydliga direktiv om hur de ska rapportera om attacken.

Det är särskilt ett påstående som Kreml vill ska finnas med i rapporteringen.

Det handlar om den påstådda kopplingen till Ukraina.

Tydliga instruktioner

Putins regim kräver att ryska medier målar upp en bild av att Ukraina är inblandade i terrorattacken.

– Ryska statsfinansierade och regeringsvänliga medier har instruerats av Putin-administrationen att understryka möjliga ”spår” av ukrainsk inblandning, i rapporteringen om fredagens terrorattack mot Krokus City Hall, uppger tidningen Meduza.

Uppgiften kommer direkt från en medarbetare vid rysk media.

– Det här har Meduza fått veta från en anställd på ett statligt mediebolag, förklarar tidningen.

Uppgifter bekräftas

Detta bekräftas också från en annan källa.

– En andra källa från Kreml-vänlig media bekräftar uppgifterna, enligt tidningen.

Ryska FSB har hävdat att de fyra huvudmisstänkta i attacken har planerat att fly till Ukraina.

Där ska de, enligt säkerhetstjänstens påstående, ha haft ”lämpliga kontakter”.

Det påståendet ska nu alltså spridas till ryska folket.

”Anti-ukrainsk hysteri”

Ukrainska myndigheter avvisar dock bestämt uppgifterna om att Ukraina skulle ha varit inblandade i terrorattacken.

– Ukraina anklagar ryska myndigheter för att försöka sprida ”anti-ukrainsk hysteri i det ryska samhället”, skriver tidningen.

Även oberoende och västerländska bedömare har konstaterat att Rysslands påståenden saknar grund.

Bland annat har Vita huset gått ut och sagt att det inte finns några tecken på att Ukraina var inblandade i terrorattacken.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen