Putin går ut med brutalt löfte

2024 12 22

Vladimir Putin lovar “förstörelse”.

Ukrainska styrkor har riktat drönarattacker mot den ryska staden Kazan.

Bilder som publicerades den 21 december visar flera ukrainska drönare som slår till mot stora hyreshus och andra ospecificerade byggnader i Kazan.

Nu går Vladimir Putin ut med ett brutalt löfte som svar på drönarattackerna, rapporterar Moscow Times.

Brutalt löfte

Vladimir Putin utlovade på söndagen mer ”förstörelse” i Ukraina som vedergällning för en drönarattack mot den centralryska staden Kazan en dag tidigare.

– Vem de än är och hur mycket de än försöker förstöra, kommer de själva att utsättas för många gånger mer förstörelse och kommer att ångra vad de försöker göra i vårt land, säger Putin.

Putin har tidigare hotat med att rikta en hypersonisk ballistisk missil mot centrala Kyiv som svar på ukrainska attacker mot ryskt territorium.

Nya attacker

Ryssland har under dagen riktat nya drönarattacker mot ukrainskt territorium.

Flera personer har skadats och en har dött efter attacker mot bland annat Donetsk och Kherson.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Har skjutits ner

Ukraina sköt ner 52 attackdrönare, inklusive Shahed-typen, som Ryssland skickade mot landet under natten, rapporterade det ukrainska flygvapnet den 22 december.

Flygvapnet tillade att man tappat bort 44 skendrönare som Ryssland skickade iväg tillsammans med de riktiga attackdrönarna. En drönare flög iväg mot Belarus.

Den 22 december sköts drönare ned över 12 ukrainska oblast, såsom Poltava, Sumy, Kharkiv, Kyiv, Chernihiv, Cherkasy, Kirovohrad, Zhytomyr, Dnipropetrovsk, Kherson, Mykolaiv och Zaporizjzja, rapporterade flygvapnet.

Trotsar hoten

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tycks trotsa Putins hot.

– Vi kommer definitivt att fortsätta att slå till mot ryska militära mål - med drönare och missiler, i allt högre grad med ukrainsktillverkade sådana, med särskild inriktning på militärbaser och rysk militär infrastruktur som används i denna terror mot vårt folk, framhåller han på sociala medier.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen