I snart tre år har Vladimir Putin bedrivit fullskaligt krig mot Ukraina.

Den ryska ekonomin får det enligt internationella bedömare allt svårare - även om det från Kreml ofta låter som att det inte finns några problem.

Nu medger dock Vladimir Putin att det finns utmaningar, rapporterar oberoende ryska The Moscow Times.

Vill få ner

Rysslands president Vladimir Putin erkänner att inflationen fortfarande är en stor ”utmaning” för landets ekonomi och har gett regeringen i uppdrag att arbeta för att sänka den under 2025.

Inflationen har varit problematisk i många länder de senaste åren, men tycks vara ett ihållande problem i Ryssland.

Konsumentpriserna i Ryssland steg med 9,5 procent under 2024 och har stigit ytterligare till 9,9 procent i årstakt denna månad, sade Putin under ett tv-sänt möte i Kreml med premiärminister Mikhail Mishustin.

“Är en utmaning”

Så här säger Vladimir Putin om inflationen:

– Det är en utmaning för oss. Vi måste göra allt som krävs för att säkerställa en balanserad tillväxt, menar han.

– Uppgiften för i år är att nå en balanserad tillväxtbana och att minska inflationen. Som vi kom överens om väntar jag på regeringens åtgärdsplan för att främja strukturella förändringar i ekonomin.

Sanktionerna slår

Samtidigt kommer uppgifter om att amerikanska sanktioner slår mot den ryska oljesektorn.

Ryssland står inför en betydande oljetransportkris på grund av de senaste amerikanska sanktionerna, enligt Julian Lee, oljestrateg på Bloomberg.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Blir dyrare

Effekterna av sanktionerna syns tydligt i de stigande kostnaderna för att säkra tankfartyg som ska transportera den ryska råoljan från Ryssland till Asien. 

Uppgifter från Argus Media visar att fraktpriserna har ökat med nästan 50 procent sedan åtgärderna trädde i kraft. 

Skillnaden mellan priset på rysk olja vid export och dess leveranspris i Asien - en indikator på fraktkostnaderna - har också ökat.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn väntar under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel.

Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen