Putin ber om ursäkt offentligt

2024 12 28

Vladimir Putin ber om ursäkt.

38 människor förlorade livet och flera andra skadades när ett Azerbajdzjan Airlines-plan störtade i Kazakstan.

Inledningsvis föreslogs en fågelkrasch och dåligt väder som möjliga anledningar till kraschen.

Sedermera har det framkommit att det med största sannolikhet var det ryska luftförsvaret som sköt planet.

Nu ber Vladimir Putin om ursäkt.

Ber om ursäkt

Vladimir Putin har talat med Azerbajdzjans president Ilham Aliyev om flygkraschen med Azerbajdzjan Airlines och bett om ursäkt för att den ”tragiska händelsen” ägde rum i ryskt luftrum.

I ett uttalande framhåller Kreml: ”Vladimir Putin bad om ursäkt för det faktum att den tragiska händelsen inträffade i det ryska luftrummet, och uttryckte återigen djupa och uppriktiga kondoleanser till offrens familjer, och önskade ett snabbt tillfrisknande för de skadade”.

När planet försökte landa i Groznyj, huvudstaden i den ryska regionen Tjetjenien, attackerades Ryssland av ukrainska drönare och det ryska luftförsvaret slog tillbaka attackerna, hävdar Kreml.

Skyllde på vädret

Den ryska federala luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya försökte skylla kraschen med flygplanet i Aktau i Kazakstan den 25 december på väderförhållanden och pilotens reaktion på den ryska nödstängningen av luftrummet över republiken Tjetjenien.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Shoigu får ny roll

ISW förklarar.

– Rosaviatsiya-chefen Dmitry Yadrov uppgav den 27 december att det azerbajdzjanska flygplanet - som flög från Baku till Groznyj i Tjetjenien - försökte landa två gånger på Groznyjs flygplats mitt under en deklarerad nödstängning av det ryska luftrummet på grund av ett ukrainskt drönarhot.

– Yadrov försökte också förklara planets misslyckande med att landa i Groznyj flera gånger och hävdade att kraftig dimma över Groznyj kan ha påverkat sikten till upp till 500 meter.

Stor tragedi

Yadov hävdade vidare att piloten personligen bestämde sig för att landa i Aktau trots att ryska flygledare föreslog att planet skulle landa på andra ryska flygplatser.

Flygkraschen var en stor tragedi och totalt 38 människor förlorade livet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning.

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen