Putin-allierad planerar nytt storskaligt krig

2023 01 04

Armenien varnar för att ett nytt krig är nära förestående.

Enligt flera armeniska invånare och experter planerar Azerbajdzjan en storskalig invasion, rapporterar Svenska Yle.

Under 2020 tog Azerbajdzjan i ett 44 dagar långt blixtkrig full militär kontroll över regionen Nagorno-Karabach.

Regionen ligger formellt i Azerbajdzjan, men befolkningen är nästan helt och hållet etniska armenier.

Nu fruktar flera armenier en ny offensiv.

Och folket litar inte på Rysslands säkerhetsgarantier.

– Det är som att leva i en flaska. Azerbajdzjan kommer att börja ett nytt krig och om Ryssland eller något annat land inte hjälper oss kommer alla armenier att sluta i en massgrav, säger Zina Tunjan, en av flera armeniska flyktingar som har lämnat Nagorno-Karabach.

En rädd diktator 

Vahan Bournazian undervisar i mänskliga rättigheter vid Jerevans statliga universitet.

Han förklarar att Azerbajdzjans diktator Ilhan Alijev utgör den största riskfaktorn för ett krig mellan länderna.

Enligt Bournazian har den demokratiska utvecklingen i Armenien gjort att Alijev känner sig hotad.

Sedan Sammetsrevolutionen 2018 har de demokratiska institutionerna och respekten för de mänskliga rättigheterna stärkts i Armenien.

Något som skrämmer Ilhan Alijev.

– Alijev känner sig hotad. Det har blivit svårare att trycka ner sin befolkning. Så han kallar oss hundar och säger att vi är förvirrade idioter som inte klarar av att ta hand om oss själva, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle. 

Putin närmar sig Alijev

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har Rysslands Vladimir Putin och Turkiets Recep Tayyip Erdoğan knutit sig allt närmare Azerbadjans diktator.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

–  Det är inte överraskande att de tre diktatorerna Putin, Erdogan och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle.

Strider i höstas

I september blossade nya strider upp mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Ryssland, som har historiskt nära band till Armenien, uppgav då att de medlat fram ett eldupphör.

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna i Nagorno-Karabach såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna. Omkring 30 000 människor omkom och drygt en miljon tvingades på flykt.

Fakta Azerbajdzjan 

- Det olje- och gasrika Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasus, med östkust mot Kaspiska havet. 

- Azerbajdzjan styrs som en diktatur av familjedynastin Aliyev, och samhället är svårt korrumperat.

- Regimkritiker förföljs och döms ofta till långa fängelsestraff.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen