Putin-allierad planerar nytt storskaligt krig

2023 01 04

Armenien varnar för att ett nytt krig är nära förestående.

Enligt flera armeniska invånare och experter planerar Azerbajdzjan en storskalig invasion, rapporterar Svenska Yle.

Under 2020 tog Azerbajdzjan i ett 44 dagar långt blixtkrig full militär kontroll över regionen Nagorno-Karabach.

Regionen ligger formellt i Azerbajdzjan, men befolkningen är nästan helt och hållet etniska armenier.

Nu fruktar flera armenier en ny offensiv.

Och folket litar inte på Rysslands säkerhetsgarantier.

– Det är som att leva i en flaska. Azerbajdzjan kommer att börja ett nytt krig och om Ryssland eller något annat land inte hjälper oss kommer alla armenier att sluta i en massgrav, säger Zina Tunjan, en av flera armeniska flyktingar som har lämnat Nagorno-Karabach.

En rädd diktator 

Vahan Bournazian undervisar i mänskliga rättigheter vid Jerevans statliga universitet.

Han förklarar att Azerbajdzjans diktator Ilhan Alijev utgör den största riskfaktorn för ett krig mellan länderna.

Enligt Bournazian har den demokratiska utvecklingen i Armenien gjort att Alijev känner sig hotad.

Sedan Sammetsrevolutionen 2018 har de demokratiska institutionerna och respekten för de mänskliga rättigheterna stärkts i Armenien.

Något som skrämmer Ilhan Alijev.

– Alijev känner sig hotad. Det har blivit svårare att trycka ner sin befolkning. Så han kallar oss hundar och säger att vi är förvirrade idioter som inte klarar av att ta hand om oss själva, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle. 

Putin närmar sig Alijev

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har Rysslands Vladimir Putin och Turkiets Recep Tayyip Erdoğan knutit sig allt närmare Azerbadjans diktator.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

–  Det är inte överraskande att de tre diktatorerna Putin, Erdogan och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle.

Strider i höstas

I september blossade nya strider upp mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Ryssland, som har historiskt nära band till Armenien, uppgav då att de medlat fram ett eldupphör.

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna i Nagorno-Karabach såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna. Omkring 30 000 människor omkom och drygt en miljon tvingades på flykt.

Fakta Azerbajdzjan 

- Det olje- och gasrika Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasus, med östkust mot Kaspiska havet. 

- Azerbajdzjan styrs som en diktatur av familjedynastin Aliyev, och samhället är svårt korrumperat.

- Regimkritiker förföljs och döms ofta till långa fängelsestraff.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Jätteattacker planeras mot Ryssland

2025 10 09

Enorma attacker planeras mot Ryssland.

Vladimir Putins Ryssland har inte visat något intresse för att ingå fredsavtal med Ukraina.

Nu planeras stora attacker mot Ryssland.

Beordrar upptrappning

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj beordrar upptrappning av användningen av långdistansvapen mot Ryssland, rapporterar TV2.

Fler och större attacker långt inne i Ryssland är alltså att vänta.

För att uppnå fred måste Ukraina slå tillbaka hårt mot Ryssland, menar Zelenskyj, som ser attackerna med långdistansvapen som ett sätt att tvinga Putin till förhandlingsbordet.

– Ju effektivare Ukraina är när det gäller långdistanskapacitet, desto snabbare kommer vi att kunna uppnå fred, säger Zelenskyj i sitt kvällstal.

Ukraina planerar därför att trappa upp attackerna mot Ryssland de kommande månaderna.

– Kvaliteten på ukrainska långdistansvapen blir allt högre – vi arbetar ständigt med detta och vi har redan tillhandahållit många olika möjligheter specifikt för produktion, nödvändig finansiering och allt stöd som krävs, säger Zelenskyj.

– Vi måste också kraftigt öka användningen av dem, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Drönare har slagit ner i Ryssland

”Till och med Hamas kan det – men inte Putin”

Ukrainas president understryker att landet bedriver en rättfärdig kamp mot invasionsmakten Ryssland.

– Det är helt i sin ordning att Ukraina slår tillbaka med precisa, riktade attacker, och till skillnad från Ryssland vet vi exakt vad vi vill uppnå. Fred, förstås, säger Volodymyr Zelenskyj i sitt kvällstal.

Han tillägger att till och med Hamas är mer benägna till fred än vad Putin är. På torsdagen har Trump meddelat att Israel och Hamas är överens om ett fredsavtal. Men Ryssland vill fortsätta kriga, påpekar den ukrainska presidenten.

– Vi för inte krig för krigets egen skull, som Ryssland gör. Till och med Hamas visar prov på god förmåga att sluta avtal, men inte Putin, säger Zelenskyj.

Kan få nytt vapen

Han tror dock på fred – förr eller senare.

– Tillsammans med våra partner skapar vi förutsättningar för att tvinga Ryssland till fred. Och det kommer att hända, säger han.

Donald Trump uppgav på måndagen att USA överväger att förse Ukraina med långdistansmissiler av typen Tomahawk, som har en räckvidd på 2 500 kilometer, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: EU:s besked - så ska ryska stridsflygen hanteras

Text: Redaktionen


9okt2025

USA slår till mot ryskt oljebolag

2025 10 09

USA agerar mot ett stort oljebolag.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har EU svarat med omfattande sanktioner för att försvaga den ryska krigsmaktens ekonomi och krigsförmåga.

USA har svarat på liknande sätt.

Nu drabbas ytterligare ett av Rysslands oljebolag av amerikanska sanktioner.

Oljebolag i Serbien

Serbiens största oljebolag, Naftna Industrija Srbije (NIS), ägs till stor del av Ryssland.

Det är en av de få kvarvarande ryska energitillgångar i Europa.

– I januari sanktionerades bolaget av USA som en del av bredare ansträngningar för att begränsa rysk energiexport. Men sedan beviljade USA tillfälliga undantag, uppger Kyiv Independent.

Undantaget avslutas

Nu avslutas undantaget från sanktionerna.

– Den särskilda licensen från USA:s finansdepartement, som möjliggör sömlös operativ verksamhet, har inte förlängts, uppger NIS i ett uttalande, rapporterar tidningen.

Samtidigt förlängde USA nyligen ett undantag för en kroatisk rörledningsoperatör, som är NIS största oljeleverantör, med ytterligare en vecka för att slutföra leveransen av tidigare kontrakterade volymer till Serbien.

Har tillräckligt

Trots sanktionerna råder ingen panik inom det ryskägda oljebolaget.

– Trots sanktionerna har vi säkrat tillräckliga råoljereserver för raffinering. Våra bensinstationer över hela Serbien är fortfarande fullt utrustade med alla bränsletyper, uppger NIS.

Läs också: Raseri mot turkisk vapenaffär: ”Förskräckligt”

Ägs av ryska staten

Det serbiska oljebolaget ägs till 44,9 procent av det ryska statliga företaget Gazpromneft.

Gazproms investeringsavdelning äger 11,3 procent, vilket innebär att över 56 procent av bolaget ägs av ryska staten.

Den serbiska staten äger 29,9 procent av bolaget.

Serbien har upprepade gånger fördömt Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, bland annat genom omröstningar i FN.

Landet har däremot vägrat att anpassa sig till västs sanktioner mot den ryska krigsmakten och fortsätter att upprätthålla nära band med Ryssland.

Läs också: Drönare har slagit ner i Ryssland

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks, resp President of Russia Office

Text: Redaktionen