Professor varnar familjer inför den kommande helgen

2023 11 03

Antalet covidfall ökar igen i Sverige.

Efter flera tunga pandemiår har världen äntligen kunnat andas ut igen.

Dock har fallen av Covid-19 i Sverige ökat igen under den senaste tiden, någonting som experter menar är väntat med tanke på årstiden.

Nu går dock Niklas Arnberg, som är professor i virologi, ut med en varning till familjer inför allhelgonahelgen.

Det rapporterar Aftonbladet.

Inte helt över

Arnberg understryker att trots att det inte längre rör sig om en allmänfarlig sjukdom så bör man iaktta försiktighet.

Han menar att pandemin inte är över för alla.

Man kan alltjämt drabbas av postcovid, och de med lägre immunförsvar löper risk för att behöva sjukhusvård om de smittas.

“Klokt att vänta”

Med tanke på att de med lågt immunförsvar är mer känsliga varnar Arnberg familjer för att göra besök om man känner sig sjuk.

– Är man frisk så kan man såklart träffas, men är man sjuk eller bara har milda symptom så kan det vara klokt att vänta med att träffa äldre och människor med underliggande sjukdomar. Sedan måste man avgöra från fall till fall också, säger Niklas Arnberg till Aftonbladet.

På en låg nivå

Folkhälsomyndigheten har observerat en ökning av antalet fall i alla grupper, även om det alltjämt rör sig om en relativt låg nivå.

– Vi ser nu att smittspridningen ökar, även om den ligger på en relativt låg nivå. För personer med ökad risk för allvarlig sjukdom är det viktigt att man vaccinerar sig mot både covid-19 och influensa enligt gällande rekommendationer, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén.

Har uppdaterats

I samband med ökningen uppmanas de som rekommenderats en säsongsdos av vaccin mot covid-19 att vaccinera sig så snart som möjligt.

– Det vaccin som nu erbjuds mot covid-19 har uppdaterats för att bättre matcha de virusvarianter som cirkulerar. Vaccinationsinsatsen är planerad för att ge bästa möjliga skydd mot covid-19 och influensa under den period då virusen cirkulerar som mest, fortsätter Gisslén.

Foto: J. Rockowitz

Text: Redaktionen


Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Experter lyfter nu fram surt godis som ett oväntat hjälpmedel.

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen