Priskrig i matbutikerna – inleds nu för första gången

2025 04 03

Nu syns de första tecknen på att flera matjättar tvingas sänka priserna. 

Den slutsatsen drar Matpriskollens vd Ulf Mazur efter att organisationen konstaterat att prisökningen bromsades förra månaden.

Förklaringen bedöms ligga i att Ica har höjt priserna minst av alla – och det får även Willys och Lidl att hålla tillbaka.

– När de ser att Ica inte höjer så mycket, måste de sänka priset. Det är en typ av priskrig, i alla fall första tendensen, säger Ulf Mazur till TV4.

Inte setts tidigare

Ulf Mazur framhåller att det här är någonting nytt.

Tendenser av det här slaget "har inte setts tidigare", säger han.

Enligt vd:n är det dessutom den ökade pressen från vanliga konsumenter som bidragit till den avstannade prisökningen på ordinarievaror, som parkerade på 0,1 procent i mars enligt TV4 som hänvisar till Matpriskollens statistik.

I februari var ökningen 1,3 procent.

Och fokuset på matpriserna gör att jättarna knappast kommer att gå fram med större höjningar, menar Ulf Mazur.

– Jag tror man varken vågar eller vill det.

"Viss effekt" av bojkotten

För två veckor sedan pågick en uppmärksammad kampanj om att bojkotta de stora matjättarna som Ica, Willys, Hemköp och Coop.

Bakgrunden var de skenande matpriserna de senaste åren.

Exakt hur många som deltog är oklart. Enligt matkedjorna själva märktes en knapp försäljningsnedgång, eller ingen alls. 

Men en analys av datan från Swedbanks korttransaktioner pekar delvis på annat, rapporterar Dagligvarunytt.

Omsättningen i handeln backade med tre procent under bojkottsveckan jämfört med veckan innan.

– Vi kan se att omsättningen gick ner bland de större dagligvaruhandlarna under veckan, vilket den inte gjorde bland de mindre. Det ser alltså ut att ha blivit en viss effekt genom att man handlade i de större butikerna i mindre omfattning, säger Pernilla Johansson som är senior ekonom på Swedbank, till tidningen.

Ica: andra faktorer ligger bakom

Under bojkottsveckan kallades bland annat Ica till möte med finansminister Elisabeth Svantesson för att diskutera lösningar på de ökade priserna.

Enligt Eric Lundberg, vd Ica Sverige, finns nyckeln i att jobba tillsammans: hela livsmedelskedjan och politiken.

– Vi möter kundernas frustration varje dag och vi förstår den. Men stigande matpriser orsakas av faktorer som ligger långt utanför butikernas kontroll, som krig, politisk instabilitet och dåliga skördar på grund av klimatförhållanden, säger han.

Foto: ICA Sverige resp Lidl resp Axfood

Text: Redaktionen

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 18

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader. 

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

– Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques. 

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 18

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen