Priskrig i matbutikerna – inleds nu för första gången

2025 04 03

Nu syns de första tecknen på att flera matjättar tvingas sänka priserna. 

Den slutsatsen drar Matpriskollens vd Ulf Mazur efter att organisationen konstaterat att prisökningen bromsades förra månaden.

Förklaringen bedöms ligga i att Ica har höjt priserna minst av alla – och det får även Willys och Lidl att hålla tillbaka.

– När de ser att Ica inte höjer så mycket, måste de sänka priset. Det är en typ av priskrig, i alla fall första tendensen, säger Ulf Mazur till TV4.

Inte setts tidigare

Ulf Mazur framhåller att det här är någonting nytt.

Tendenser av det här slaget "har inte setts tidigare", säger han.

Enligt vd:n är det dessutom den ökade pressen från vanliga konsumenter som bidragit till den avstannade prisökningen på ordinarievaror, som parkerade på 0,1 procent i mars enligt TV4 som hänvisar till Matpriskollens statistik.

I februari var ökningen 1,3 procent.

Och fokuset på matpriserna gör att jättarna knappast kommer att gå fram med större höjningar, menar Ulf Mazur.

– Jag tror man varken vågar eller vill det.

"Viss effekt" av bojkotten

För två veckor sedan pågick en uppmärksammad kampanj om att bojkotta de stora matjättarna som Ica, Willys, Hemköp och Coop.

Bakgrunden var de skenande matpriserna de senaste åren.

Exakt hur många som deltog är oklart. Enligt matkedjorna själva märktes en knapp försäljningsnedgång, eller ingen alls. 

Men en analys av datan från Swedbanks korttransaktioner pekar delvis på annat, rapporterar Dagligvarunytt.

Omsättningen i handeln backade med tre procent under bojkottsveckan jämfört med veckan innan.

– Vi kan se att omsättningen gick ner bland de större dagligvaruhandlarna under veckan, vilket den inte gjorde bland de mindre. Det ser alltså ut att ha blivit en viss effekt genom att man handlade i de större butikerna i mindre omfattning, säger Pernilla Johansson som är senior ekonom på Swedbank, till tidningen.

Ica: andra faktorer ligger bakom

Under bojkottsveckan kallades bland annat Ica till möte med finansminister Elisabeth Svantesson för att diskutera lösningar på de ökade priserna.

Enligt Eric Lundberg, vd Ica Sverige, finns nyckeln i att jobba tillsammans: hela livsmedelskedjan och politiken.

– Vi möter kundernas frustration varje dag och vi förstår den. Men stigande matpriser orsakas av faktorer som ligger långt utanför butikernas kontroll, som krig, politisk instabilitet och dåliga skördar på grund av klimatförhållanden, säger han.

Foto: ICA Sverige resp Lidl resp Axfood

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige tänker låna ut 220 miljarder kronor

2025 09 19

Det framhåller energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) på en pressträff under förmiddagen.

Frågan gäller framtiden för Sveriges kärnkraft.

Tidöpartierna avser att gå fram med vad som beskrivs som en riskreserv för “oförutsedda händelser”. Syftet är att projekt inte ska lämnas halvfärdiga.

Konkret handlar det om att låna ut 220 miljarder kronor till projektbolag för att finansiera kärnkraftsbyggen.

– Vi står i en avgörande tid för Sveriges energiförsörjning, säger Ebba Busch.

"Förväntar oss få tillbaka pengarna"

Ramarna baseras på “en förväntad utlåning för byggnation av nya reaktorer om totalt 220 miljarder kronor under tolv år”, enligt regeringen.

Tidöpartierna förutspår “omkring 1-3 miljarder i genomsnitt per år i förväntad kostnad för en prissäkring med avtal som kan löpa upp till 40 år”.

– Vi förväntar oss att vi behöver låna ut pengar och sedan förväntar vi oss att vi får tillbaka dem genom den prissäkringsmodell som vi har, säger Niklas Wykman (M), Sveriges finansmarknadsminister, på samma presskonferens.

LÄS MER: Jättesmäll för svensk vindkraft

EU måste ge grönt ljus

Taket för prissäkringen ligger på 290 miljarder kronor.

– De exakta avtalsvillkoren kommer att förhandlas med varje projektbolag för sig, utifrån det enskilda projektets förutsättningar, förklarar regeringen.

– För att få lämna stöd till ett bolag behöver regeringen ett godkännande av EU-kommissionen, vilket kan leda till ytterligare justeringar av varje enskilt avtal. Statens kostnader påverkas också av slutkostnaden för att uppföra reaktorer, vilket kan avvika från den förväntade kostnaden, och elprisets framtida utveckling.

LÄS MER: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Ny myndighet

I samma veva presenterar regeringen ytterligare en nyhet.

Det handlar om en ny myndighet vars syfte ska vara att kontrollera miljötillståndsprocesser.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallar beskedet för “en av de största förändringarna i modern tid” av miljötillståndsprövningar.

– Jag är väldigt glad över att den här efterfrågade helomfattande ändringen av tillståndsprocesserna nu äntligen kan genomföras, säger hon.

Enligt förslaget ska myndigheten börja sitt arbete 1 juli 2027.

LÄS OCKSÅ: Scania slår larm – en tredjedel kan slås ut

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen