Prideparad stoppas

2023 06 02

Festligheterna består av flera olika event – bland annat skulle en särskild barnfestival annordnas.

Men barnfestivalen stoppas.

Hot på sociala medier tvingar arrangören Rädda Barnen att ställa in evenemanget, rapporterar NRK.

Flera hot har polisanmälts.

”Hemskt”

Norges kulturminister Anette Trettebergstuen reagerar kraftigt på händelsen.  

– Det är hemskt att någon kan uttala så starka hot att Rädda Barnen tvingas ställa in, säger hon till NRK.

Justitieminister Emilie Enger Mehl framhåller att fallet kommer att utredas.

– Det är oacceptabelt att våld och hot förstör ett firande som ska handla om glädje, mångfald och frihet. Dessutom drabbar det barn, säger hon till NRK.

Pekar ut två grupper

Norsk polis har gjort en säkerhetsbedömning inför starten av pridefestivalen.

Enligt polisen finns det inget i riskanalysen som tyder på att evenemanget borde ställas in.

– Enligt våra bedömningar kunde evenemanget ha genomförts, säger polisen Morten Ørn till NRK.

Den norska säkerhetspolisen, PST, har dock tidigare pekat ut två hot mot pridefestivaler som arrangeras i Norge.

Radikala islamistgrupper och högerextremister tycks ha enats i sitt hat mot evenemangen.  

– HBT+-personer och deras samlingsplatser är en gemensam fiende för högerextremister och extrema islamister och har aktualiserats som måltavlor de senaste åren, framhåller PST i sin bedömning.

Rad av hot

Enligt Rädda Barnen har hoten både innehållit trakasserier och rena våldsuppmaningar.

– Vi ställer in eftersom vi inte vill att några barn ska riskera att utsättas för hot på ett Rädda Barn-evenemang, säger Monica Sydgård, chef för Norges Rädda Barnens-avdelning, till NRK.

Samtliga hot och hatiska kommentarer har delats till polisen.

– Vi har också bett om en säkerhetsanalys, men det gjorde vi på söndagen och eftersom vi ännu inte fått svar har vi beslutat att ställa in, framhåller Monica Sydgård.

Foto: N. Gyachung

Text: Redaktionen

Stubb säker – kommer skaka under Putins fötter

2026 08 30

Under den senaste tiden har flera rapporter kommit som tyder på att Ryssland är på väg att mobilisera nyrekryter.

Så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027.

Samtidigt har oro uttryckts gällande att Putin skulle kunna öppna en ny front mot ett Natoland.

Finlands president Alexander Stubb tror inte alls på det – och han säger samtidigt att Putin kan ha stora inhemska konsekvenser att vänta.

Kan skaka

Europa måste förbereda sig militärt, säger Stubb.

Men han tror inte på någon rysk attack mot Nato, rapporterar Kyiv Independent.

– För närvarande är Rysslands alternativ för eskalering ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och jag tror att en mobilisering skulle få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland, säger Stubb.

“Indikation”

Fler än hundra tusen ryssar har enligt uppgifter flytt till Georgien på grund av uppgifterna om en stundande mobilisering.

Men det skulle kunna få marken under Putins fötter att skaka.

Trots det ser även Stubb tecken på att det kan vara på gång.

– Om man tittar på de lagar de nu inför – som i princip handlar om att stänga gränser och begränsa rörligheten – så är det en indikation på det, säger han.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Ekonomen kommenterar

Det opopulära kriget fortsätter, ryska oljeraffinaderier och lager sprängs av ukrainska drönare och ekonomin utmanas.

Den ryska toppekonomen Sergei Guriev säger att Putin får det allt svårare att dölja problemen.

– Putin måste nu säga ”ja, vi har träffar och nedslag och explosioner, men allt är under kontroll” – det är mycket kostsamt för honom, säger Guriev enligt Newsweek.

“Svårt att dölja”

Guriev, som tidigare rådgivit Dmitrij Medvedev, ser det som ett tecken att Putin faktiskt är ute och medger problem i ekonomin.

– Det här är väldigt svårt att dölja nu. Statsmedia rapporterar inte så mycket som man kan tro om alla de där problemen, men Putin måste redan tala om det här. 

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office resp N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen