Pressträff om Estonia – tragisk upptäckt

2023 01 23

Fartyget Estonia var aldrig sjödugligt och olyckan hade kunnat förhindras.

Det är den tragiska preliminära slutsatsen i den delrapport som haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland presenterade idag.

Bogpartiet på fartyget blev aldrig inspekterat – och därmed blev Estonia felaktigt certifierat.

– Om man följt regelverket är det sannolikt att den här olyckan inte hade inträffat, säger Jonas Bäckstrand, haverikommissionens ordförande, enligt Sveriges Radio.

– När det gäller bogrampen som öppnade sig, den satt alltså för långt fram i förhållande till regelverket.

Reglerna handlade bland annat också om att Estonia inte skulle få gå längre än 20 sjömil utanför land i det skicket, och att bristerna inte skrevs in i det certifikat som utfärdades.

– Fartyget borde inte ha fått trafikera den här rutten, förklarar Bäckstrand.

Inga spår efter explosioner

En annan slutsats av utredningen är att inga spår av någon kollision med ett annat fartyg eller flytande föremål har kunnat noteras, rapporterar SVT från den presskonferens som äger rum på måndagsförmiddagen.

Inte heller några tecken på explosioner.

– Utredarna drar slutsatsen att Estonias skador matchar bergsformationerna på botten, och ser inte något skäl att ifrågasätta slutsatserna i den rapport som skrevs 1997, skriver tv-kanalen.

– Man har också gjort en förnyad bedömning av Estonias sjöduglighet, och bekräftar 1997 års slutsatser om bland annat brister i bogvisiret som gjorde att fartyget inte var sjödugligt.

Dokumentär hävdade okända skador

Utredningen som presenteras inleddes som en konsekvens efter att dokumentären “Estonia – fyndet som ändrar allt” 2020 påstod att man visade tidigare okända skador på ena sidan av fartyget.

Den rapport som nu presenteras sker efter att estniska utredare samt finska och svenska myndigheter genomfört dykningar vid vraket.

Haverikommissionen presenterar också bilder och videoklipp från dykningarna, bland annat en 3D-modell som satts ihop av tusentals högupplösta fotografier.

Använts för militära transporter

Strax före jul kunde dock Försvarsmakten bekräfta andra uppgifter som cirkulerat kring Estonia – nämligen att fartyget används till hemliga militära transporter.

– Efter dialog med haverikommissionen har vi konstaterat att det totalt har förekommit en handfull transporter med Estonia, sade Försvarsmaktens Anders Stach, överste på högkvarterets ledningsstab, till SR Ekot i december.

Fakta Estoniakatastrofen

  • Den 28 september 1994 strax före klockan ett på natten sjönk passagerarfärjan m/s Estonia mitt ute i Östersjön. 
  • M/s Estonia var på väg från Estlands huvudstad Tallinn till Stockholm.
  • Ombord fanns 989 personer. 852 av dem dog. Bara 137 kunde räddas ur vattnet.
  • Sveriges regering beslutade att olyckan skulle undersökas. De två största frågorna var: Hur kunde olyckan ske? Skulle Estonia bärgas? Att bärga ett fartyg betyder att plocka upp det ur havet.
  • Den svenska regeringen bad Statens haverikommission att undersöka olyckan. Haverikommissionen är en grupp experter som undersöker vad som hänt när det sker en större olycka.
  • Haverikommissionen skrev en stor rapport där de berättade om hur Estonia sjunkit. Olyckan berodde på att fartygets bogvisir hade lossnat och att mycket stora mängder vatten kommit in i fartyget och gjort så att det sjönk väldigt snabbt.
  • Källa: Sjöhistoriska museet

Foto: M. Okon

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen