28 april 26

Pressträff om Estonia – tragisk upptäckt

2023 01 23

Fartyget Estonia var aldrig sjödugligt och olyckan hade kunnat förhindras.

Det är den tragiska preliminära slutsatsen i den delrapport som haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland presenterade idag.

Bogpartiet på fartyget blev aldrig inspekterat – och därmed blev Estonia felaktigt certifierat.

– Om man följt regelverket är det sannolikt att den här olyckan inte hade inträffat, säger Jonas Bäckstrand, haverikommissionens ordförande, enligt Sveriges Radio.

– När det gäller bogrampen som öppnade sig, den satt alltså för långt fram i förhållande till regelverket.

Reglerna handlade bland annat också om att Estonia inte skulle få gå längre än 20 sjömil utanför land i det skicket, och att bristerna inte skrevs in i det certifikat som utfärdades.

– Fartyget borde inte ha fått trafikera den här rutten, förklarar Bäckstrand.

Inga spår efter explosioner

En annan slutsats av utredningen är att inga spår av någon kollision med ett annat fartyg eller flytande föremål har kunnat noteras, rapporterar SVT från den presskonferens som äger rum på måndagsförmiddagen.

Inte heller några tecken på explosioner.

– Utredarna drar slutsatsen att Estonias skador matchar bergsformationerna på botten, och ser inte något skäl att ifrågasätta slutsatserna i den rapport som skrevs 1997, skriver tv-kanalen.

– Man har också gjort en förnyad bedömning av Estonias sjöduglighet, och bekräftar 1997 års slutsatser om bland annat brister i bogvisiret som gjorde att fartyget inte var sjödugligt.

Dokumentär hävdade okända skador

Utredningen som presenteras inleddes som en konsekvens efter att dokumentären “Estonia – fyndet som ändrar allt” 2020 påstod att man visade tidigare okända skador på ena sidan av fartyget.

Den rapport som nu presenteras sker efter att estniska utredare samt finska och svenska myndigheter genomfört dykningar vid vraket.

Haverikommissionen presenterar också bilder och videoklipp från dykningarna, bland annat en 3D-modell som satts ihop av tusentals högupplösta fotografier.

Använts för militära transporter

Strax före jul kunde dock Försvarsmakten bekräfta andra uppgifter som cirkulerat kring Estonia – nämligen att fartyget används till hemliga militära transporter.

– Efter dialog med haverikommissionen har vi konstaterat att det totalt har förekommit en handfull transporter med Estonia, sade Försvarsmaktens Anders Stach, överste på högkvarterets ledningsstab, till SR Ekot i december.

Fakta Estoniakatastrofen

  • Den 28 september 1994 strax före klockan ett på natten sjönk passagerarfärjan m/s Estonia mitt ute i Östersjön. 
  • M/s Estonia var på väg från Estlands huvudstad Tallinn till Stockholm.
  • Ombord fanns 989 personer. 852 av dem dog. Bara 137 kunde räddas ur vattnet.
  • Sveriges regering beslutade att olyckan skulle undersökas. De två största frågorna var: Hur kunde olyckan ske? Skulle Estonia bärgas? Att bärga ett fartyg betyder att plocka upp det ur havet.
  • Den svenska regeringen bad Statens haverikommission att undersöka olyckan. Haverikommissionen är en grupp experter som undersöker vad som hänt när det sker en större olycka.
  • Haverikommissionen skrev en stor rapport där de berättade om hur Estonia sjunkit. Olyckan berodde på att fartygets bogvisir hade lossnat och att mycket stora mängder vatten kommit in i fartyget och gjort så att det sjönk väldigt snabbt.
  • Källa: Sjöhistoriska museet

Foto: M. Okon

Text: Redaktionen


26 juni 2026

Åskoväder på gång – flera län pekas ut

2026 06 26

Till helgen väntar varmt väder i Sverige.

Väderrekord kan slås när de södra delarna av landet får extremt höga temperaturer, enligt flera meteorologer.

Samtidigt visar prognosen att åskoväder kan dra in över flera områden i mellersta och södra Sverige under helgen, enligt elnätsbolaget Ellevio som nu går ut och höjer beredskapen i flera län.

– Ellevio förstärker beredskapen i flera av bolagets nätområden för att snabbt kunna hantera eventuella störningar i strömförsörjningen, uppger bolaget i ett uttalande inför helgen.

Flera län

De områden som pekas ut av elnätsbolaget, och där beredskapen nu höjs, är Värmland, Dalarna, Bergslagen, Skaraborg och Västkusten.

– Ellevios driftcentral följer väderläget löpande och extra resurser finns redo i fält om fel skulle uppstå, framhåller företaget.

Prognosen är ännu osäker och det är oklart om och var åskovädret slår till.

Därför råder elnätsbolaget sina kunder att följa väderutvecklingen och hålla sig uppdaterade via företagets hemsida vid eventuella strömavbrott.

– Vid åska är det bra att dra ur känslig elektronik. Nedfallna ledningar ska alltid betraktas som strömförande och får inte röras eller närmas, råder Ellevio.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

SMHI

SMHI:s prognos visar att det finns risk för åska under helgen. Under morgondagen drar en front fram norrut över landet.

– Längs med fronten väntas skurar som kan vara tidvis kraftiga med åska, uppger väderinstitutet.

– Under söndagen fortsätter fronten med sina skurar norrut upp över Norra Norrland. Samtidigt närmar sig svalare luft långsamt västerifrån, och i samband med det kan det under söndagen även uppstå åskskurar i Götaland och Svealand.

Säkra vid åska

Ellevio ger flera råd för hur svenska folket kan minska risken att skadas eller drabbas av skador på egendom vid åska.

- Kontrollera att jordfelsbrytaren fungerar och se över din elektriska anläggning regelbundet. 

- Dra gärna ut kontakter till hemmets elektriska apparater. Viss elektronisk utrustning kan vara svår att koppla ur. Då finns det så kallade åsk- och överspänningsskydd som kan monteras direkt i vägguttagen eller fast i elcentral. Tänk på att fasta åskskydd måste installeras av en elinstallatör.

- Undvik att använda elektriska apparater under åskväder, till exempel telefoner som är anslutna till laddare eller ett telefonjack.

- Stanna inomhus under åskväder och undvik kontakt med metallföremål eftersom de kan fungera som ledare för elektricitet.

- Bada inte eftersom vattnet leder ström. Vistas heller inte under höga föremål som till exempel träd, stolpar och flaggstänger. Vänta också med att duscha eller bada inomhus.

Källa: Ellevio

Andra läser: ”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

Foto: M. LaRochelle

Text: Redaktionen


26 juni 2026

Putin hotas – ryska armén kan vända mot Moskva

2026 06 26

En video sprids snabbt i Ryssland.

I det inspelade meddelande framträder en rysk krigsveteran, Oleksandr Lunin, med ett meddelande direkt till den ryske diktatorn.

Klippet, där veteranen kräver att få komma till Kreml och möta Vladimir Putin, har snabbt fått miljontals visningar, rapporterar Iltalehti.

– Om jag inte kommer till Kreml inom en snar framtid och syns live tillsammans med dig, kommer armén att rikta sina vapen mot Kreml, säger Lunin i klippet, enligt tidningen.

Fullständigt kaos

Anledningen till meddelandet är situationen för de ryska styrkorna som utkämpar kriget i Ukraina.

Det råder fullständigt kaos och laglöshet inom landets militär. Soldater i tusental misshandlas och torteras av sina egna befälhavare, menar Lunin.

– Soldater hålls i gropar och misshandlas om de vägrar utföra dumma självmordsorder eller vägrar ge sina pengar till sina överordnade, säger befälhavaren, enligt tidningen.

Pratar om uppror

Flera ryska medier, så som Meduza och The Moscow Times, rapporterar också om veteranens hot mot Putin.

Det grymma våldet mot de ryska soldaterna döljs genom att registrera avlidna soldater som saknade i den officiella statistiken, menar krigsveteranen.

Han menar också att om den ryska ledningen ger sig på honom eller hans familj kommer det leda till konsekvenser för Kreml.

– Om något händer mig eller mina nära och kära eller familj, kommer det vara en signal att börja agera. Detta är ingen bluff, säger han, enligt The Moscow Times.

Videon publicerades vid lunchtid den 25 juni och har redan fått mer än 2 miljoner visningar och över 110 000 gillamarkeringar, samt tusentals kommentarer.

LÄS OCKSÅ: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Bottennivåer

Tidigare i år kom mätningar som avslöjade att det ryska folkets förtroende för Putin har nått bottennivåer.

Endast 29,5 procent av befolkningen uppgav att de har förtroende för diktatorn, rapporterade Iltalehti med hänvisning till en undersökning från det ryska statliga forskningsinstitutet VTsIOM.

Det är Putins lägsta förtroendesiffra sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen