Pressträff om Estonia – tragisk upptäckt
2023 01 23
Fartyget Estonia var aldrig sjödugligt och olyckan hade kunnat förhindras.
Det är den tragiska preliminära slutsatsen i den delrapport som haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland presenterade idag.
Bogpartiet på fartyget blev aldrig inspekterat – och därmed blev Estonia felaktigt certifierat.
– Om man följt regelverket är det sannolikt att den här olyckan inte hade inträffat, säger Jonas Bäckstrand, haverikommissionens ordförande, enligt Sveriges Radio.
– När det gäller bogrampen som öppnade sig, den satt alltså för långt fram i förhållande till regelverket.
Reglerna handlade bland annat också om att Estonia inte skulle få gå längre än 20 sjömil utanför land i det skicket, och att bristerna inte skrevs in i det certifikat som utfärdades.
– Fartyget borde inte ha fått trafikera den här rutten, förklarar Bäckstrand.
Inga spår efter explosioner
En annan slutsats av utredningen är att inga spår av någon kollision med ett annat fartyg eller flytande föremål har kunnat noteras, rapporterar SVT från den presskonferens som äger rum på måndagsförmiddagen.
Inte heller några tecken på explosioner.
– Utredarna drar slutsatsen att Estonias skador matchar bergsformationerna på botten, och ser inte något skäl att ifrågasätta slutsatserna i den rapport som skrevs 1997, skriver tv-kanalen.
– Man har också gjort en förnyad bedömning av Estonias sjöduglighet, och bekräftar 1997 års slutsatser om bland annat brister i bogvisiret som gjorde att fartyget inte var sjödugligt.
Dokumentär hävdade okända skador
Utredningen som presenteras inleddes som en konsekvens efter att dokumentären “Estonia – fyndet som ändrar allt” 2020 påstod att man visade tidigare okända skador på ena sidan av fartyget.
Den rapport som nu presenteras sker efter att estniska utredare samt finska och svenska myndigheter genomfört dykningar vid vraket.
Haverikommissionen presenterar också bilder och videoklipp från dykningarna, bland annat en 3D-modell som satts ihop av tusentals högupplösta fotografier.
Använts för militära transporter
Strax före jul kunde dock Försvarsmakten bekräfta andra uppgifter som cirkulerat kring Estonia – nämligen att fartyget används till hemliga militära transporter.
– Efter dialog med haverikommissionen har vi konstaterat att det totalt har förekommit en handfull transporter med Estonia, sade Försvarsmaktens Anders Stach, överste på högkvarterets ledningsstab, till SR Ekot i december.
Fakta Estoniakatastrofen
- Den 28 september 1994 strax före klockan ett på natten sjönk passagerarfärjan m/s Estonia mitt ute i Östersjön.
- M/s Estonia var på väg från Estlands huvudstad Tallinn till Stockholm.
- Ombord fanns 989 personer. 852 av dem dog. Bara 137 kunde räddas ur vattnet.
- Sveriges regering beslutade att olyckan skulle undersökas. De två största frågorna var: Hur kunde olyckan ske? Skulle Estonia bärgas? Att bärga ett fartyg betyder att plocka upp det ur havet.
- Den svenska regeringen bad Statens haverikommission att undersöka olyckan. Haverikommissionen är en grupp experter som undersöker vad som hänt när det sker en större olycka.
- Haverikommissionen skrev en stor rapport där de berättade om hur Estonia sjunkit. Olyckan berodde på att fartygets bogvisir hade lossnat och att mycket stora mängder vatten kommit in i fartyget och gjort så att det sjönk väldigt snabbt.
- Källa: Sjöhistoriska museet
Foto: M. Okon
Text: Redaktionen