Pressat besked från livsmedelsbranschen

2023 03 16

Trots de skenande prisökningarna på livsmedel går mathandeln back.

Det konstaterar branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel i ett pressmeddelande.

– Den höga prisökningstakten fortsätter att påverka konsumenternas köpbeteende. Man köper färre och billigare produkter, vilket gör att den prisjusterade försäljningsutvecklingen fortsätter att vara kraftigt negativ under februari, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

"Pressat läge"

Försäljningen i dagligvaruhandeln ökade med 9,1 procent under februari jämfört med samma månad 2022.

Men ökningen väger inte upp för den ännu högre prisökning som skett på livsmedel – som i februari nådde 21,0 procent enligt SCB:S Konsumentprisindex.

Därmed förutspås den prisjusterade försäljningsutvecklingen till -11,9 procent.

– Det blir tufft för butikerna framöver när kostnaderna ökar i alla led. Priserna i leverantörs- och produktionsled har ökat kraftigt, och samtidigt slår höjda hyres-, ränte- och energikostnader hårt mot dagligvaruhandeln, säger Karin Brynell.

Hon tillägger:

– De ökade kostnaderna och konsumenternas minskade köpkraft leder till att många handlare befinner sig i ett pressat läge.

Flera försäljningsdelar minskar

Flera delar av branschens försäljningsutveckling har minskat under februari jämfört med motsvarande period förra året.

Exempelvis har e-handeln gått ned 16,6 procent, hemleveranserna minskat med 10,2 procent och upphämtning i butik med 23,8 procent.

Totalt bestod e-handeln av 4,6 procent av den totala dagligvaruhandeln i februari.

Historiskt hög: matvaran som ökat mest

Prisförändringen på mat är just nu historiskt hög.

– Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på ett år, framhåller Statistiska centralbyrån, SCB.

Värst drabbad är purjolöken som ökat med 80 procent i pris under ett års tid. Paprikan kommer tvåa på listan med en ökning på 54 procent.

– Det är ett högre inflationstryck än Riksbanken räknade med, konstaterar Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, till SVT.

Kallat upp matjättarna

Den kraftiga ökningen av matpriserna har varit hett omdebatterat under de senaste månaderna. Nyligen krävde Vänsterpartiet att matjättarna Ica, Coop och Axfood skulle kallas upp till regeringen för att stå till svars för ökningarna – vilket också till slut skedde igår.

Vänstern har även krävt ett pristak på flera varor, ett förslag som dock sågats av regeringen.

– Att sätta ett pristak och kanske reglera det i lag är en riktigt dålig idé som inte kommer fungera i Sverige och som inte fungerat på andra ställen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot.

LÄS MER: Dödshot mot Sveriges Ica-handlare

Foto: Jessica Gow, Ica-gruppen

Text: Redaktionen

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen