JUST NU: Presidenterna i direkta samtal – så ska kriget vinnas

2022 04 13

Presidenterna i USA respektive Ukraina, Joe Biden och Volodymyr Zelenskey, samtalade idag i en timmes tid om hur Ukraina ska stöttas i kriget mot Ryssland.

Vita huset bekräftar att de två presidenterna ska ha pratat med varandra vid lunchtid idag lokal tid. 

Samtalet uppges ha pågått i en dryg timme, uppger en tjänsteman vid Vita huset till CNN.

Två punkter

På agendan fanns två saker. Den första handlade om hur USA ska fortsätta att stötta Ukraina i striderna och hur det går.

Den andra punkten ska ha handlat om att sanktionerna gentemot Ryssland måste fortsätta öka. 

Ytterligare försvar

– Fortsatt dialog med @POTUS (President Joe Biden, red. anm). Behandlade ryska krigsbrott. Diskuterade ytterligare försvarspaket och möjlig makrofinansiell hjälp. Överens om att skärpa sanktionerna, meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskey på Twitter.

800 miljoner dollar

Enligt CNN har Biden meddelat Zelenskey att USA kommer att skicka vapen, ammunition och annan säkerhetsassistans för motsvarande 800 miljoner dollar.

– Den ukrainska militären har använt de vapen vi har försett dem med, med förödande effekt. När Ryssland förbereder sig att intensifiera sin attack i Donbasregionen kommer USA att fortsätta förse Ukraina med nödvändigheter för att försvara sig själv, säger Biden i ett uttalande.

Nya vapen

Samtalet kommer redan dagen efter amerikanska tjänstemän uppgett att USA vill fortsätta förse Ukraina med fler och nya vapen.

Vapnen ska vara så avancerade att det behövs utbildning, vilket amerikanerna också kommer att leverera till den ukrainska militären.

Utbildning krävs

– Om vi i samråd med ukrainarna fastställer att det [finns] ytterligare system som de behöver som vi kan tillhandahålla men som kan kräva viss utbildning, så är vi verkligen villiga att prata med dem om det, sade en tjänsteman igår enligt CNN.

“Folkmord”

Samtalet mellan de två presidenterna kommer även kort efter att Joe Biden gick ut och beskrev de ryska attackerna som ett folkmord.

– Jag kallade det för folkmord, bevisen hopar sig. Det blir allt mer tydligt att president Putin försöker utrota idén om att själva verket vara från Ukraina, sa den amerikanska presidenten.

Macron kritiserade

Utspelet hyllades av Zelenskey som “sanna ord”, men kritiserades av Frankrikes president Emmanuel Macron. Han menade att Biden borde uttrycka sig mer försiktigt eftersom Ryssland och Ukraina är “bröder”, enligt Macron.

Ukraina gick i taket

Därefter fick uttalandet ytterligare ringar på vattnet när Ukraina gick i taket över Macrons kommentar. Det ukrainska utrikesministeriet kallar Macrons uttalande för en “besvikelse” och menar att “bröder” inte dödar barn eller skjuter civila.

– Ukraina och Ryssland är historiskt nära av objektiva skäl, men myten om två broderliga nationer som Ryssland och Ukraina började kollapsa efter ockupationen av Krim och aggressionerna i Donbas 2014, säger Oleg Nikolenko, talesperson för ukrainska utrikesministeriet enligt Sky News.

Foto: White House resp Zelenskey FB

Text: Redaktionen

Ny kontroll införs på alla flygplatser i EU – många vill inte resa längre

2025 05 20

En ny så kallad biometrisk teknik ska lanseras på alla flygplatser inom EU.

Ett automatiserat registreringssystem för alla som reser till eller ut från unionen ska införas.

Det inkluderar bland annat ansiktscanning och avlämnande av fingeravtryck, rapporterar Euronews.

Dessutom ska resenärerna  scanna sina pass, samt övriga resedokument, vid en självbetjäningskiosk varje gång de passerar en EU-gräns.

Resenärens namn, biometriska uppgifter, samt datum och plats för in- och utresa ska lagras tillsammans med ansiktsfotot och fingeravtrycken i tre år efter varje resa.

Polisen bekräftar

Det nya systemet, som kallas Entry Exit System (EES), har varit på gång under ett par års tid. Planen var en lansering i höstas, men har flera gånger skjutits upp.

Senaste budet efter att EU kom överens om saken i mars är att systemet ska kunna tas i bruk i oktober 2025. 

Polisen i Sverige har bekräftat planerna.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, framhåller myndigheten.

Har kritiserats

Enligt EU kommer systemet att bidra till att förebygga, upptäcka och bekämpa såväl identitetsbedrägerier som terroristbrott och andra allvarliga brott.

Men det finns kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom har nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna för medborgare utanför EU.

Finns liknande system redan idag

Redan idag finns ansiktscanning på flera flygplatser, bland annat i Italien, vilket gör det möjligt att ersätta pass och annan pappersdokumentation med tekniken, enligt Euronews.

Systemet kallas för “Faceboarding” och har även testats i Finland och Norge. 

Valérre Viale, produktchef på reseteknikföretaget Amadeus, menar att de nya digitala resehandlingarna  kan vara det mest revolutionerande sedan e-biljetten blev en grej för över 20 år sedan, rapporterar The Times.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 20

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen