JUST NU: Presidenterna i direkta samtal – så ska kriget vinnas

2022 04 13

Presidenterna i USA respektive Ukraina, Joe Biden och Volodymyr Zelenskey, samtalade idag i en timmes tid om hur Ukraina ska stöttas i kriget mot Ryssland.

Vita huset bekräftar att de två presidenterna ska ha pratat med varandra vid lunchtid idag lokal tid. 

Samtalet uppges ha pågått i en dryg timme, uppger en tjänsteman vid Vita huset till CNN.

Två punkter

På agendan fanns två saker. Den första handlade om hur USA ska fortsätta att stötta Ukraina i striderna och hur det går.

Den andra punkten ska ha handlat om att sanktionerna gentemot Ryssland måste fortsätta öka. 

Ytterligare försvar

– Fortsatt dialog med @POTUS (President Joe Biden, red. anm). Behandlade ryska krigsbrott. Diskuterade ytterligare försvarspaket och möjlig makrofinansiell hjälp. Överens om att skärpa sanktionerna, meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskey på Twitter.

800 miljoner dollar

Enligt CNN har Biden meddelat Zelenskey att USA kommer att skicka vapen, ammunition och annan säkerhetsassistans för motsvarande 800 miljoner dollar.

– Den ukrainska militären har använt de vapen vi har försett dem med, med förödande effekt. När Ryssland förbereder sig att intensifiera sin attack i Donbasregionen kommer USA att fortsätta förse Ukraina med nödvändigheter för att försvara sig själv, säger Biden i ett uttalande.

Nya vapen

Samtalet kommer redan dagen efter amerikanska tjänstemän uppgett att USA vill fortsätta förse Ukraina med fler och nya vapen.

Vapnen ska vara så avancerade att det behövs utbildning, vilket amerikanerna också kommer att leverera till den ukrainska militären.

Utbildning krävs

– Om vi i samråd med ukrainarna fastställer att det [finns] ytterligare system som de behöver som vi kan tillhandahålla men som kan kräva viss utbildning, så är vi verkligen villiga att prata med dem om det, sade en tjänsteman igår enligt CNN.

“Folkmord”

Samtalet mellan de två presidenterna kommer även kort efter att Joe Biden gick ut och beskrev de ryska attackerna som ett folkmord.

– Jag kallade det för folkmord, bevisen hopar sig. Det blir allt mer tydligt att president Putin försöker utrota idén om att själva verket vara från Ukraina, sa den amerikanska presidenten.

Macron kritiserade

Utspelet hyllades av Zelenskey som “sanna ord”, men kritiserades av Frankrikes president Emmanuel Macron. Han menade att Biden borde uttrycka sig mer försiktigt eftersom Ryssland och Ukraina är “bröder”, enligt Macron.

Ukraina gick i taket

Därefter fick uttalandet ytterligare ringar på vattnet när Ukraina gick i taket över Macrons kommentar. Det ukrainska utrikesministeriet kallar Macrons uttalande för en “besvikelse” och menar att “bröder” inte dödar barn eller skjuter civila.

– Ukraina och Ryssland är historiskt nära av objektiva skäl, men myten om två broderliga nationer som Ryssland och Ukraina började kollapsa efter ockupationen av Krim och aggressionerna i Donbas 2014, säger Oleg Nikolenko, talesperson för ukrainska utrikesministeriet enligt Sky News.

Foto: White House resp Zelenskey FB

Text: Redaktionen


10dec2025

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen