JUST NU: Presidenten säger ja – press på Sverige

2022 05 12

Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin säger ja till Nato.

Det bekräftar parterna i ett gemesnamt uttalande.

– Ett medlemskap i Nato skulle stärka Finlands säkerhet. Som medlem i Nato skulle Finland stärka hela försvarsalliansen. Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato. Vi hoppas att de nationella åtgärder som ännu krävs för att fatta detta beslut vidtas skyndsamt under de närmaste dagarna.

Viktigt besked

Beskedet från Niinistö och Marin är viktigt och en tydlig indikation på att Finland kommer att gå med i Nato. Landets president ansvarar för utrikes- och säkerhetsfrågor tillsammans med den finska regeringen.

– Finland kommer att gå med. Det är absolut bombsäkert, säger Charly Salonius-Pasternak, vid finska Utrikespolitiska institutet, till SvD.

Press på Sverige

Beskeden från Finland var väntat, men sätter ändå press på Sverige.

Martin Hurt, forskare vid International Centre for Defense and Security, konstaterar att det skulle se konstig ut i Natos ögon om Sverige inte skulle ansöka om medlemskap samtidigt som Finland.

– Det finns inget som tyder på att det skulle vara bättre att vänta, säger han till SVT.

Gunilla Herolf, associerad seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet, håller med om att det inte vore bra för Sverige att stå ensamt i Norden.

– Det är en oerhört farlig situation. Det är givet att Ryssland kommer pressa oss i det läget, säger hon till SVT.

Har inte tagit ställning

Regeringspartiet Socialdemokraterna har inte tagit ställning i Natofrågan. Magdalena Anderssons (S) regering förväntas meddela sin ståndpunkt på söndag.

Endast två partier säger nej till Nato – Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Sverigedemokraterna säger ja om Finland går med.

Snabbspår in i Nato

Både Sverige och Finland kommer att få ett snabbspår in i Nato.

Det uppgav en källa inom Nato under en träff med svenska journalister i Bryssel, rapporterar SR Ekot.

– Beslut om att påbörja förhandlingar om medlemskap och diskussionerna om ett anslutningsprotokoll där man går igenom kraven på kommande medlemmar skulle kunna ske inom en dag, uppger SR.

Vidare konstaterar Natokällan att länderna kan bli formella medlemmar av alliansen inom endast ett par månader.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen