I dag, torsdag, meddelar regeringen att en kommitté får i uppdrag att lämna förslag på möjligheterna att långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.

För- och nackdelar med ett statligt övertagande ska även utredas.

– Beslutet är ett första steg mot ett möjligt statligt huvudmannaskap och en av de mest omfattande punkterna i Tidöavtalet, framhåller regeringen i ett uttalande.

”Historisk första steg”

Sjukvårdsminister  Acko Ankarberg Johansson (KD) och energiminister Ebba Busch (KD) presenterade den nya utredning på en pressträff.  

–  Den här parlamentariska utredningen är för många efterlängtad och ett historiskt första steg mot ett möjligt statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Målet är en mer effektiv hälso- och sjukvård och förbättrad tillgänglighet i hela landet, säger Acko Ankarberg Johansson.

KD-ledaren Ebba Busch kallar det för en ”historisk dag”.

Pekar ut flera brister

I dag styr regionerna över den svenska sjukvården.

Ett misslyckat experiment enligt regeringen och SD.

– Det finns stora skillnader mellan regionerna när det gäller effektivitet vilket tyder på att det finns potential för effektivitetsförbättringar, framhåller regeringen och radar upp flera brister i hälso- och sjukvården:

- Långa vårdköer

- Brister i tillgänglighet

- Dålig arbetsmiljö

- Bristande kompetensförsörjning

- Bristande hänsyn till patienters behov

-  Ett otillräckligt antal disponibla vårdplatser med bristande patientsäkerhet som följd

Denna utveckling inom hälso- och sjukvården, samt lärdomarna från coronapandemin, är anledningar till att regeringen anser att det är angeläget att ompröva ett statligt övertagande av sjukvården.

Kommitténs uppdrag

Regeringen ger kommittén i uppdrag att ta fram beslutsunderlag som möjliggör ett stegvis och långsiktigt införande av ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.

Kommittén ska bland annat:

• analysera och belysa för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården,
• lämna förslag som säkerställer ett mer effektivt hälso- och sjukvårdssystem som utgår från patienter och tar hänsyn till medarbetares behov, och
• föreslå en genomförandeplan med tidsplan för hur staten stegvis och långsiktigt helt eller delvis kan ta över huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården.

Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025.

Källa: Regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Flera värmerekord har slagits på olika håll i Europa, när flera värmeböljor har dragit över kontinenten.

Sverige har också fått sin beskärda del av det extrema vädret, även om sommaren som helhet inte stuckit ut ur ett historiskt perspektiv.

– Sett till Sverige som helhet var sommaren 2026 den svalaste sedan 2017. Men jämfört med normalperioden 1991-2020 ligger den ändå över det normala, uppger SMHI.

– Framförallt juni var varmare än normalt medan juli och augusti låg kring det normala i söder och något kyligare än normalt i norr.

Kan behöva vänja sig

Extrema väder är något som svenska folket kan bli tvungna att vänja sig vid framöver.

Redan inom fyra år kan stora förändringar ske i det svenska klimatet, där temperaturer över 40 grader och extrema skyfall kan bli vanligt återkommande, uppger meteorologen Madeleine Westin till TV4.

– Det kommer inte att se ut så här varje dag under en sommar. Men vi måste vara mentalt förberedda på att det kan hända, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Värsta smällen på 50 år – många husägare drabbas

Gäller att vara redo

Klimatet blir varmare, torkan breder ut sig och vintrarna blir allt kortare. Kring det finns en stor enighet i forskarvärlden.

Utsläppen av växthusgaser är en av de stora orsakerna bakom utvecklingen.

Trenden ser ut att fortsätta och svenska folket och samhällets olika delar behöver göra sig redo för hur mer extremt väder ska hanteras framöver, menar Madeleine Westin.

– Man behöver ha den mentala förberedelsen för att det kan hända. Vad gör jag hemma, på mitt arbete, med min familj, om vi får temperaturer över 40 grader som håller i sig väldigt länge eller skyfallsliknande regn, säger hon till kanalen.

Åska och sol

Den svenska sommaren 2026 har präglats av både sol och åskoväder.

Det dygn med mest åska var den 5 juli, då 6933 blixtregistreringar gjordes, enligt SMHI. Den 30 juli noterades 6731 blixtregistreringar på kallfronter som passerade landets norra delar.

Flest soltimmar under sommarmånaderna har Nordkoster i Bohuslän fått, med preliminärt 909 timmar.

Storlien-Visjövalen i Jämtland har fått minst sol, med preliminärt 334 timmar.

LÄS MER: Trump ringer Putin direkt – dags att få slut på kriget

Foto: Geralt

Text: Redaktionen