Postnord chockhöjer priserna

2024 11 30

Postnord chockhöjer sina priser vid årsskiftet.

Postnord meddelar att man kommer att göra en rejäl prishöjning som träder i kraft 2025.

Det handlar om priset på frimärken, som nu når rekordhöga nivåer.

Kostnaden för att skicka ett brev har fördubblats sedan 2020, rapporterar SR.

Rejäl prishöjning

Från och med 2025 kommer det att kosta hela 22 kronor att skicka ett vanligt inrikesbrev på upp till 50 gram, meddelar Postnord.

Det är en höjning med 4 kronor jämfört med vad det kostar nu, och dessutom en fördubbling jämfört med för fyra år sedan.

– Det som sker är ju att intäkterna ifrån portot minskar drastiskt, och vi har en hög andel fasta kostnader. Och eftersom vi inte får något som helst statligt stöd för postservicen så är den enda återstående lösningen för oss att höja portot, säger Postnords presstalesperson Henrik Ishihara till radiokanalen.

”Våra intäkter faller”

Det blir alltså rejält mycket dyrare att skicka brev, och det är osäkert hur stora prishöjningar svenska folket tål innan man slutar skicka brev helt och hållet.

– Den effekten har vi naturligtvis tagit med i beräknande, så är det, men när våra intäkter faller, kostnaderna kvarstår, då är den enda återstående lösningen för vår del att höja portot, trots att det naturligtvis också har en påverkan på hur många brev som skickas, säger Postnords presstalesperson till radiokanalen.

Vill man skicka lite tyngre brev så blir priset 44 kronor om brevet väger 100 gram, och 66 kronor om det väger 250 gram. Den högsta vikten på 2 000 gram kommer att kosta 154 kronor.

Priset för att skicka utrikesbrev på 50 gram höjs med 8 kronor till 44 kronor, meddelar Postnord.

Stor minskning i brevskickandet

Prishöjningarna träder i kraft den 1 januari 2025, alltså om drygt en månad.

Andelen frimärkta brev som skickas har minskat med 20 procent bara det senaste året, uppger Postnord.

Därför anser de sig vara tvingade att höja priserna.

Det är inte möjligt att ta pengar från paketverksamheten, utan brevverksamheten måste stå på egna ben och då är höjningarna nödvändiga, meddelar företaget.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt.

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

– Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen