Postnord chockhöjer priserna

2024 11 30

Postnord chockhöjer sina priser vid årsskiftet.

Postnord meddelar att man kommer att göra en rejäl prishöjning som träder i kraft 2025.

Det handlar om priset på frimärken, som nu når rekordhöga nivåer.

Kostnaden för att skicka ett brev har fördubblats sedan 2020, rapporterar SR.

Rejäl prishöjning

Från och med 2025 kommer det att kosta hela 22 kronor att skicka ett vanligt inrikesbrev på upp till 50 gram, meddelar Postnord.

Det är en höjning med 4 kronor jämfört med vad det kostar nu, och dessutom en fördubbling jämfört med för fyra år sedan.

– Det som sker är ju att intäkterna ifrån portot minskar drastiskt, och vi har en hög andel fasta kostnader. Och eftersom vi inte får något som helst statligt stöd för postservicen så är den enda återstående lösningen för oss att höja portot, säger Postnords presstalesperson Henrik Ishihara till radiokanalen.

”Våra intäkter faller”

Det blir alltså rejält mycket dyrare att skicka brev, och det är osäkert hur stora prishöjningar svenska folket tål innan man slutar skicka brev helt och hållet.

– Den effekten har vi naturligtvis tagit med i beräknande, så är det, men när våra intäkter faller, kostnaderna kvarstår, då är den enda återstående lösningen för vår del att höja portot, trots att det naturligtvis också har en påverkan på hur många brev som skickas, säger Postnords presstalesperson till radiokanalen.

Vill man skicka lite tyngre brev så blir priset 44 kronor om brevet väger 100 gram, och 66 kronor om det väger 250 gram. Den högsta vikten på 2 000 gram kommer att kosta 154 kronor.

Priset för att skicka utrikesbrev på 50 gram höjs med 8 kronor till 44 kronor, meddelar Postnord.

Stor minskning i brevskickandet

Prishöjningarna träder i kraft den 1 januari 2025, alltså om drygt en månad.

Andelen frimärkta brev som skickas har minskat med 20 procent bara det senaste året, uppger Postnord.

Därför anser de sig vara tvingade att höja priserna.

Det är inte möjligt att ta pengar från paketverksamheten, utan brevverksamheten måste stå på egna ben och då är höjningarna nödvändiga, meddelar företaget.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen